Jag har funderat länge och väl. Men nu är det dags. Nu hoppar jag från trampolinen, det vill säga slutar mitt jobb som journalist på lokaltidningen Norran, och blir hundföretagare på heltid. Känns skitkul, helt rätt och supernervöst.
Jag startade upp Rackarungarnas Hundskola för två år sedan. Jag trodde då att det var något som jag hela tiden skulle göra ”bredvid” mitt ”vanliga” jobb. Men trycket och behovet är så stort, i alla fall nu =), att jag släpper livlinan och satsar helhjärtat på hundföretaget.
Så från och med maj månad kan ni räkna med ännu fler kurser, utbildningar och läger. Fler ska få plats på kurs, fler ska få hjälp och fler ska få ha roligt tillsammans med sin hund.
Håll koll via nyhetsbrevet. Har du ännu inte anslutit dig så gör du det genom att mejla rackarungarnashundskola@outlook.com och skriva att jag ska lägga till dig. Många heta nyheter är på gång inom kort!
”Du lever ju en företagares högsta dröm”, sa en vän inom hundbranschen till mig.
Jag hade bett om råd hur jag, mest mentalt, skulle tackla den situation som uppkom allt oftare: att jag presenterar en ny kurs via nyhetsbrevet och vips är den fullbokad inom en timme.
Visst – det är jättekul! Jag blir alldeles rörd och tacksam att så många vill gå kurs hos Rackarungarnas Hundskola. Jag ska göra allt jag kan för att ge bra kurser och försöka behålla det intresset.
Men det är så många fler som hör av sig för sent och INTE får en plats. Det skär i mig varje gång jag måste svara ”Tyvärr, kursen har blivit fullsatt så jag måste placera dig på reservplats.”
En del hundägare har frågat om de inte får ställa sig i kö. Eller om de inte har ”första tjing” på nästa kurs när de nu blev reserver. Det är därför jag skriver det här inlägget. Jag vill förklara varför jag väljer bort ett kösystem.
För det första blir det i mina ögon riktigt krångligt att hålla ordning, och rättvisa, i den kön.
För det andra är det inte säkert, och i många fall knappast troligt, att hundägaren fortfarande är intresserad av en valpkurs eller annat när det väl blir dags. Det har hunnit hända andra saker under tiden. Hundägaren kanske har gått kurs hos någon annan eller löst det på annat sätt.
För det tredje kanske inte dag och tid passar hundägaren när det väl blir dags. Måndagar klockan 18 kan krocka fullständigt med jobbschemat eller utlandsresan.
För det fjärde är jag rädd att köerna kommer att bli riktigt långa och stoppa upp alla möjligheter att komma in som ny.
Därför tycker jag att sättet att lansera nya kurser via nyhetsbrevet är hyfsat bra och rättvist. Alla får en ny chans varje månad. Alla får veta alla fakta om kursen först och kan ta ställning till om dag, tid och upplägg passar innan man anmäler sig.
Det gäller förstås, i alla fall med det tryck som är idag, att vara snabb. Nyhetsbrevet kommer i början av varje månad. Det gäller att ha koll på mejlen. Det är det trixiga.
Skulle du komma på något annat system, eller någon variant på det jag använder nu, som skulle vara rättvist men ännu bättre uttänkt får du gärna höra av dig. Det kan vara något jag inte tänkt på ännu! Hör av dig till rackarungarnashundskola@outlook.com.
En sak till: har du otur och missar att anmäla i tid till kurser hela tiden, eller känner att du inte orkar ha den där superkollen på inkorgen, så kan du boka privatlektioner. Då tränar vi när det passar dig och du får all fokus på dig och din hund. Det kostar 600 kronor i timmen. Du kan läsa mer om det här: https://rackarungarnashundskola.com/hundmoten-och-privatlektioner/
Ha det bra så länge. Och var så säker – i mitt huvud bubblar hela tiden nya idéer om framtida kurser – så håll utkik i nyhetsbrevet. Snart är det din tur!
Jag träffade en bamsevovve som vägde 105 kilo, en engelsk mastiff. Läs mer om dem här.
Jag brukar vara rätt jordnära. Oflummig. Konkret. Tycker jag själv i alla fall. Men nu ska jag bli djup och sentimental. För jag har varit på Stockholm Hundmässa.
En kooikerhondje skulle jag kunna tänka mig – någon gång i framtiden. Du kan läsa mer om dem här http://www.skooi.sePia-Maria Carlsson blev förälskad i rasen löwchen. Här kan du läsa mer om löwchen.
I två dagar har jag och min goda vän Pia-Maria Carlsson varit i hundhimlen – typ. En hel Älvsjömässa fullproppad med alla sorters hundar, utställning, agility, rallylydnad, lydnadsklass, freestyle, heelwork to music, en babiljard hundprylar till försäljning och en massa annat. Man kan ju knappast ha det bättre.
Så här såg det till exempel ut när ett rallylydnadsekipage tävlade i den högsta klassen:
När vi satt på Expresståget ut till flygplatsen på söndagen försökte jag summera mina intryck och mina tankar. Den största känslan är att kärleken till hundar förenade oss alla där på mässan.
Som när jag och Pia-Maria stod i toakön. Framför oss stod en kvinna. Vi tre väntade utanför handikapptoan. Bredvid oss rörde sig den andra kön in mot flera små toabås. Vilken kö var det egentligen smartast att stå i? Utan blygsel drog vi in kvinnan framför oss i denna fundering och hon gav sig direkt in i diskussionen med glimten i ögat.
En dam i rosa ställde sig i den andra kön till toabåsen och försvann ur vårt synfält.
– Om damen i rosa kommer ut igen innan vi hunnit in på vår toa är det tydligt att vi står i fel kö, sa jag.
Till slut blev personen på handikapptoan klar och kvinnan framför oss kunde gå in. När hon kom ut kastade hon en snabb blick åt sidan och sedan på oss.
– Har damen i rosa hunnit ut än? frågade hon.
– Nej, inte det, svarade vi och skrattade.
Det här är ett litet fjantigt men ändå tydligt exempel på hur stämningen var på mässan. Alla känner liksom alla, fastän vi inte gör det. För alla är där för att vi älskar hundar.
Det blir lite som att vara på den lokala Stadsfesten, alla är på gott humör och alla pratar med alla, särskilt i kön utanför bajamajorna. Då har ju för all del många ”stärkt sig” med en rackabajsare eller två innanför västen vilket lättar upp snacksaligheten.
På Hundmässan behövdes inte det. Vi var alla nyktra, men liksom berusade av allt hundigt där inne. Häftig känsla. Det kommer jag att leva på länge.
Rackarungarnas Hundskola åker på inspirationsresa till Stockholm Hundmässa den 12–13 december. Ska du också dit?
För att hålla ångan uppe under den mörka vintern behöver man inspireras. Vad passar då inte bättre än att se de snyggaste hundarna, de smartaste hundarna i lydnad och rallylydnad, de mest tårfyllda, fantastiska freestyleuppvisningarna och mingla på hundrastorget och kolla in alla ”kanske-att-ha-i-framtiden-raserna”? Och så måste man förstås spendera en mindre förmögenhet på tillbehörsmässan =) Här kan du läsa mer om Stockholm Hundmässa.
På fredag åker jag och kompisen Pia-Maria. Vi tänker att det vore roligt om vi alla hundnördar från norr som åker till hundmässan kunde träffas på en gemensam restaurangmiddag på lördag kväll i centrala Stockholm och surra om alla upplevelser vi fått under dagen. Kanske att det även går att synka en gemensam lunch på Hundmässan?
Så om du också ska åka till Hundmässan och tycker det vore kul att ses – hör av dig! Då gör jag en sorts kontaktlista och bokar bord på ett trevligt ställe. Mejla rackarungarnashundskola@outlook.com eller ring/sms:a 070-577 31 87.
Är du en sån som lätt känner igen platser när du ser dem på bild? Känner du ditt Skellefteå utan och innan? Då har vi en perfekt utmaning för dig.
Rackarungarnas Hundskola och hundbutiken Björkis har tillsammans fyllt fyra paket med värda grejer. Det är godsaker till hunden samt presentkort på produkter och tjänster.
Varje advent kommer ett paket att gömmas någonstans i Skellefteå. Vi berättar om det på våra respektive Facebook-sidor. Vi namnger ett område, till exempel Ursviken, och tar en bild så att du får se lite hur det ser ut kring platsen där paketet är gömt. Sedan är det bara för dig att börja leta.
Om du hittar paketet först vill vi gärna att du ringer/sms:ar till mig, Susanne, på 070-577 31 87, eller mejlar till rackarungarnashundskola@outlook.com, så jag kan berätta det för de andra som också är ute och letar.
Mest varje dag är det någon eller några hundägare på RackArenan och Rambobanan. Så himla kul att se.
Men. Hur sjutton gör vi till vintern? Finns det då fortsatt efterfrågan att vara på anläggningen? Vill du att jag ordnar plogning av exempelvis halva den inhägnade ytan?
Eller blir det ändå för halkigt, mörkt och trist? Det är lite vad jag tror. Och därför är jag inne på att låta RackArenan snöa igen under vintern och ta nya tag till våren.
Men det beror på vad du säger. Finns det ett behov av att kunna släppa hunden och träna på en bra yta, eller går du hellre någonstans inomhus då?
Gör din röst hörd i omröstningen så är jag tacksam!
Var ska jag börja? Vilken ENORMT bra kurs jag har gått. Nose Work är så in i bängen kul. Nu äntligen kan jag få introducera dig i allt det roliga.
Under tre intensiva helger har jag utbildat mig till certifierad Nose Work-instruktör i Borlänge. Jag har haft Mats Hedlund och Marie Fogelquist som lärare – det är dom två som tagit Nose Work till Sverige, som varit med om att starta upp Svenska Nose Workklubben, SNWK, och som är de stora guruerna i Sverige.
Här kan du se en film på när Mats visar de första övningarna när man tränar in en så kallad frysmarkering med en av mina kurskompisars hundar.
Här i Bysjöns utbildningscenter har vi hållit till. Det ser kanske lite ruffigt ut men är en perfekt miljö för alla möjliga sök.
Eftersom jag gått utbildningen genom SNWK uppfyller jag alla krav och kan därmed vara bedömare på doftprov, vilket behövs om du blir sugen att även tävla med din hund.
Nu den här senaste helgen fick vi på fredagen börja med att göra superdetaljerade övningsplaner. Visst brukar jag ha några stolpar med mig om vad jag tänkt gå igenom och träna på när jag ska hålla en kurs, men det här var indelat på minut- och i vissa fall sekundnivå. Riktigt bra att få bli så grundlig.
På lördagen skulle vi hålla dessa superdetaljerade övningar med inhyrda hundägare. Då visade det sig att många av oss, även jag, blev så inne i vad vi gjorde och ekipagen vi tränade att det där med tiden flög all världens väg! Nåja, vi körde två pass var och det ena höll jag i alla fall till punkt och pricka. Det andra drog över fem minuter.
Länge sedan man satt med ett prov i skolbänken. Men det gick fint.
På söndagen började vi med teoriprovet. Jag skrev och skrev och det kändes som om jag hade koll på det mesta.
Efter det var det dags för doftprov. Våra hundar skulle visa att de hade kläm på vad eukalyptus var, genom att markera en rätt låda av tolv. De som ville fick även köra doftprov för lagerblad, doften som förs in i klass 2.
Jag och min vorsteh Hagel gjorde båda proven och klarade dem utan tveksamheter. Däremot blev de kartonger som hade doft i sig något mosade av Hagels intensiva tassar. Som tur är påverkar det inte resultatet för doftprov, men det där måste jag slipa bort innan vi börjar tävla annars blir det minuspoäng.
Efter det hade vi en skojtävling med utomhussök, inomhussök, behållarsök och fordonssök. Det var en doftgömma på varje station som vi inte visste var den var – hunden skulle markera den.
Så himla roligt det var att se Hagels intensitet. Han visste precis vad han var ute efter! Behållarsöket hade de gjort lite extra klurigt genom att gömma doften i ett av typ 100 sugrör som låg utspridda på golvet. Men Hagel hittade rätt och drog till med en liten apportering också av rätt sugrör =)
Här kan du få se en film på oss som spelades in vid ett tidigare tillfälle. Det ger en liten bild av hur det ser ut när vi jobbar.
Det visade sig att vi var två ekipage som hittade alla gömmorna. Och jag och Hagel hade snabbast tid. Så då vann vi! Nåja, nu var det ju bara en skojtävling – men det kändes så himla kul ändå att få känna att vi liksom var med i matchen.
Efter det började jag den 70 mil långa bilfärden hemåt. Men det gick bra. I mitt huvud snurrade idéerna kors och tvärs och höll mig vaken. Kanske bidrog även tre liter Cola Zero till min vakenhet? Det bidrog nog i alla fall till att jag endast sov sex timmar när jag kom hem, sen var jag klarvaken igen.
Nu på morgonen har jag börjat sätta datum och planera kommande Nose Work-kurser, mer om det kommer i nästa nyhetsbrev. Jag har skickat mejl till en annan NW-instruktör som förhoppningsvis kan bedöma kursernas avslutande doftprov med mig. Nu sitter jag här och skriver detta inlägg. Nåja, snart går nog koffeinet ur kroppen. Då ska jag ta en powernap. =)
Rackarungarnas Hundskola åker på inspirationsresa till Stockholm Hundmässa den 12–13 december. Ska du med?
För att hålla ångan uppe under den mörka vintern behöver man inspireras. Vad passar då inte bättre än att se de snyggaste hundarna, de smartaste hundarna i lydnad och rallylydnad, de mest tårfyllda, fantastiska freestyleuppvisningarna och mingla på hundrastorget och kolla in alla ”kanske-att-ha-i-framtiden-raserna”? Och så måste man förstås spendera en mindre förmögenhet på tillbehörsmässan =) Här kan du läsa mer om Stockholm Hundmässa.
Jag har precis bokat flygresan och tänker att fler kanske vill hänga med? Var och en bokar och betalar alltså sitt flyg, boende och inträde själv. Blir enklast så. Och var och en får ju liksom titta på det den vill under själva mässan. Men det vore roligt om vi kunde träffas på en gemensam restaurangmiddag på lördag kväll i centrala Stockholm och surra om alla upplevelser vi fått under dagen. Kanske att det även går att synka en gemensam lunch på Hundmässan?
Så om du också vill åka till Hundmässan och tycker det vore kul att ses – hör av dig! Då gör jag en sorts kontaktlista och bokar bord på ett trevligt ställe. Mejla rackarungarnashundskola@outlook.com eller ring/sms:a 070-577 31 87.
Om du vill synka dina flygtider med mina (vilket vore jättekul för då kan vi hundnörd-prata på en gång liksom) så har jag bokat flyg från Skellefteå till Stockholm fredag den 11 december kl 16.10. Hem åker jag på söndag den 13 december från Arlanda klockan 15.50. När jag bokade fick jag ett totalpris på strax över tusenlappen.
Kristina Torssell och Sheriffen, en bild från i våras.
Jag fick ett sådant trevligt sms att jag bara måste dela med mig. Jag har frågat om lov =)
Det var från Kristina Torssell. Hon bor strax utanför Arvidsjaur och jobbar under veckorna i Piteå. Hon har en maffig harlekinfärgad grand danois som heter Sheriffen.
Här är store Sheriffen.
Kristina har bokat RackArenan två gånger för att träna med sin hund, köra lite agility och gå Rambobanan. Så här skrev hon efter första passet:
”Hej och tack för en underbar träningsanläggning! Inklusive makalöst väder! B-) Bästa kvällen på hela sommaren! Vi började med ett par varv på Rambobanan. Sedan blandat zoomies, träning och relax i hägnet. Så fint och välordnat med bord, korgar med prylar och agilityhinder. Vi körde hoppen och balansbommen. Den var plättlätt efter Rambobanan tydligen. 😛 Han har aldrig gått på en sådan tidigare. Oj så nöjd jag är! Ser verkligen fram emot måndag nu :-D! Detta var en äkta happy hour! :-D! Tack från Sheriffen och mig.”
Jag får typ rysningar av glädje när jag får läsa sånt! Så himla roligt att kunna bidra så att hundar och deras förare får en härlig upplevelse.
Shirly Holmberg med siberian husky Töa och Evelina Bonerud med sin schäfer Vilja tränar för fullt.
I onsdags började valpkursen. Återigen kom det en massa söta valpar med sina ägare för att lära sig lite vardagslydnad, miljöträning, spår, kloklippning och allmänt hyfs.
Redan första passet visade många att de redan etablerat en fin kontakt och en bra grund. Här finns det potential – det ska bli intressant att se hur långt ekipagen når innan kursen är slut.
Susanne Degerman och golden retrievern Ally tränade på ligg stanna kvar medan matte gick ett varv runt.Johanna Åkerlund och strävhåriga vorstehn Märta klarade ligg stanna kvar på ett bra sätt.Tuva Wikman och hennes schäfer Storm tränade sitt stanna kvar.Anders Lindqvist hade fin kontakt med sin wachtel/gråhundsblandning Kiwi.Carola Ladås och rejäla jämthundsvalpen Costa tränade inkallning.Vilja sprang snabbt till sin matte Evelina Bonerud.Här ska vi träna inkallning. Jag agerar stolpe så får hundägaren gå iväg en bit och ropa in.Susanne Degerman och Ally tränar kontaktövningar.
Nästa gång ska vi prata om olika lekar och olika former av belöning. För vilken hund passar vad? Och när? Vi fortsätter även med koppelträningen, sitt och ligg stanna kvar samt inkallning.
Inkallning är ju något av det viktigaste en hund bör lära sig. Här kommer två viktiga inkallningstips:
Kalla in hunden ofta. Kalla in den cirka 20 gånger på en kvarts promenad. Den kommer inte att tröttna – tvärtom. Belöna hunden med GOTT godis varje gång, gärna på korv, köttbulle och blodpuddingnivå. Senare när hunden blir säkrare och större kan du dra ned lite på ”lönen” och servera Frolic eller liknande.
När du kallar in – rör dig från hunden, skutta lite och stoja så du blir roligare. Din röst och ditt kommando – typ ”Ludde hit” – ska vara högt, klart och tydligt i en bestämd och positiv ton. Våga säga ett kommando, håll inte på att linda in ditt krav i mjuka meningar som ”Det vore kul om du Ludde kunde snäppa förbi vid tillfälle.”
Det är en härlig grupp att jobba med. Vi kommer att nå långt.
Jag har funderat länge och väl. Men nu är det dags. Nu hoppar jag från trampolinen, det vill säga slutar mitt jobb som journalist på lokaltidningen Norran, och blir hundföretagare på heltid. Känns skitkul, helt rätt och supernervöst.
rackarungarnashundskola.com 