Fullproppad allmänlydnadsvecka

image

I fredags tog allmänlydnadsveckan slut. Vi avslutade med rallylydnad, nosövningar, Ramboträning, lite agility och en utvärdering.

Jag berättade tidigare om vad vi gjorde i början av veckan. Det kan du läsa mer om här. På onsdag blev det fokus på hundens hälsa samt kloklippning. Jag vill gärna ha med ett sådant pass på mina valp- och allmänlydnadskurser eftersom jag upplever att många hundägare har onödigt hög puls när de ska klippa klorna på sin hund. De gör liksom för stor sak av det. Och vid dessa tillfällen kan jag också fånga upp de hundar som börjar tycka att det är väldigt jobbigt att få klorna klippta. Jag får berätta hur man kan göra för att hunden ska tycka att det är något den kan stå ut med en kort stund för sen vankas en massa godsaker.

Lugn och fin kloklippning.
Lugn och fin kloklippning.

Efter kloklippningen fick deltagarna testa på den roliga tävlingsformen rallylydnad. Det är en perfekt gren att börja tävla i eftersom allt görs i koppel, övningarna som ska göras baseras på en bra allmänlydnad och matte eller husse får surra konstant hela rundan om de vill =)

På torsdagen körde vi nosövningar. Först fick deltagarna testa de inledande övningarna i uppletande. Så här såg det ut när Maud och Stella tränade.

Senare fick de även prova på att göra ett så kallat godisträd. Hundägaren fick knyta fast sin hund i ett träd och trycka fast godisar i ett annat lämpligt träd. Sedan fick hunden komma och söka. Så här såg det ut.

På fredagen avrundades kursen med miljöträning på Rambobanan, följt av lite agility.

image

image image image image imageimage imageSedan fick deltagarna utvärdera kursen. Var och en skriver anonymt på ett papper så att de ska våga vara ärliga och säga till om de tycker att något var tokigt. Jag vill gärna också veta vad som var bra så att jag ser till att behålla det till en annan gång. Här är några citat från utvärderingarna:

”Bra med intensivkurs! Relevant och bra innehåll, extra bra att du tog med kloklippningen. Hög kvalitet med mycket bra info och inputs. Gillar ditt tankesätt när det kommer till hundar.”

”Bra att du tipsade om olika hjälpmedel, t ex godisväska och olika selar. Kul med rallylydnad.”

”Jag har bara tyckt att det har varit roligt. Roligt med aktiveringstips som godisträdet. Bra blandning av träningsmoment och lite tips.”

”Jag tycker att du har varit bra som kursledare. Tydlig, inget pjåsk och bra med tips.”

”Du är bäst! Jätteduktig på att lära ut och du beskriver på ett enkelt sätt så man förstår.”

/ Susanne

Konsten att få prata ifred

imageAllmänlydnadsveckan är i full gång. Vi har tränat många olika övningar för att få bättre koll i vardagen.

Deltagarna har fått träna på sitt och ligg stanna kvar, hundmöten, gå fot, gå promenader utan att dra och inkallning med olika störningar.

image

image

image image

De har också fått träna på den klassiska situationen när man träffar en annan trevlig människa på promenaden och vill stanna och prata en stund. Då brukar det kunna bli en del bök och stök med hundarna så att man till slut struntar i att prata vidare utan väljer att fortsätta gå.

I en övning fick de gå fram till varandra, stanna på lagom avstånd, sätta hunden och sedan inleda samtal om ämnen som jag gav: till exempel vilken som är deras favoritårstid, vad de åt till frukost eller vad de gillar Ernst Kirschsteiger.

I en annan övning skulle de klara av att komma så nära att de kunde ta i hand och hälsa utan att hunden ”la sig i”. Det gick fantastiskt bra. =)

Idag onsdag ska vi göra uppletande, alltså låta hunden leta leksaker på ängen, och även göra ett så kallat godisträd. Återkommer med rapport om det =)

/ Susanne

Nya grejer på RackArenan

imageDet har tillkommit nya saker på RackArenan. Det handlar om nya agilityhinder samt hjälpmedel till motion och inkallning.

Bureå Hundklubb har varit vilande i många år och häromdagen blev jag kontaktad av en i klubben med en fråga om jag ville överta några av de agiliyhinder som fanns kvar. Japp, det ville jag. Nu har jag hämtat hindrena. Visst kan de behöva lite kärlek i form av färg och ny silvertejp men annars verkar de vara helt okej.

image

Jag har också fått en frisbee från Björkis som du kan kasta i RackArenan så hunden får springa av sig lite. Men om hunden inte hämtar den får du hämta den så jag inte råkar köra över den med åkgräsklipparen =)

image

På plats finns även en långlina så att du på ett enkelt sätt kan visa hunden att ditt inkallningskommando gäller, trots att RackArenan är proppfull med intressanta dofter. Det är faktiskt ett perfekt ställe för att träna sånt. Kom ihåg att betala en BRA lön när hunden kommer i form av smarriga godisar.

image

Slutligen har jag flyttat ut bajspåse-tunnan till en mer synlig plats. Den verkade synas dåligt där den var i hörnet. Men nu hoppas jag att det ska bli lättare att se var du kan lämna dina bajspåsar.

 

Längre spår på appellkursen

imageI söndags var det andra spårpasset i appellkursen. Deltagarna hade tränat bra hemma så nu kunde vi växla upp med lite längre spår.

Första gången blev spåret cirka 70–80 meter. Det är bra att det inte är FÖR kort. Nu hinner hunden komma förbi förvirrningsfasen och börja se ett samband – om jag följer de här fotstegen så hittar jag godbitar här och var. Och inte minst något trevligt i slutet.

I båda fallen är det en bra idé att göra så kallade apportpromenader – att göra korta koncentrerade övningar där man på olika sätt försöker höja värdet av dessa pinnar. För det är ju så – på tävling kommer du inte särskilt långt om du inte får med dig dessa pinnar ut från spåret. Och det är ju lättare om man tränar hunden till att hitta dem än att du som förare ska finna dem själv. Tro mig, jag har själv haft hundar som gärna överlåtit den sysslan till mig och det är kämpigt! =)

Här kan du se hur en sådan apportpromenad kan se ut. Staffen Theo tycker egentligen att pinnar och leksaker är rätt kul, men det är ändå bra att bygga upp värdet av dessa apporter så han lättare förstår att han ska uppmärksamma dem även medan han spårar. Han får se medan matte Julia lägger ut pinnarna, sedan hämtar hon honom och kör igång.

Om hunden verkligen tycker att apporter är skittråkigt kan du steg för steg klicka in ett intresse för apporterna. Tränar du inte med klicker kan du testa att upprepade gånger lägga en smarrig godisbit under varje apport på dessa apportpromenader. Du gör alltså precis som i filmen men lägger en godisbit under varje pinne. Då lär sig hunden att förknippa godis/belöning med dessa apporter, med tiden kommer den att tycka att lukten av enbart apportpinnen luktar godis och sniffa/krafsa/söka sin godis under pinnen. Det gör i sin tur att du hinner se att hunden hittat en apport. Med lite tur kan även hunden börja tycka att det blir rätt kul att ta apporten i munnen också, men huvudsaken är ju att den stökar en stund vid apporten på tävling så du hinner vara med. Det går även att träna in en särskild markering, som att hunden ska ligga eller sitta vid apporten. Nu testade vi godis under apporterna på en av hundarna med gott resultat så vi tränar vidare på det och ser hur långt vi kommer.

Nästa gång tränar vi appellklassens lydnad! Rapport kommer =)

/ Susanne

Fyra härliga rundor – en diskning

image

I lördags var jag och tävlade i rallylydnad. Siberian huskyn Flinga startade i nybörjarklass, som vanligt, och vorstehn Hagel hade sin andra start i avancerad klass.

Jag och Flinga har ju tragglat på och allt eftersom förbättrats. Vi har haft 50 poäng, 58 poäng – sist slog vi till och hade 67 poäng. Det kan du läsa mer om här. Men man ska ju ha minst 70 poäng för att det ska bli ett så kallat kvalificerat resultat.

Nu tog jag ut henne i god tid inför hennes runda. I vanlig ordning reste hon ragg och kunde inte ta godis för att det var så spännande med allt nytt. Men efter ett tag samlade hon sig och kunde börja lyssna på vad jag hade att säga. Vi gjorde några uppvärmningsövningar och hon kändes alert.

Så gick vi in. Vi gjorde första skylten, andra, tredje och fjärde. Hon var med mig hela tiden! Det var nästan som om jag tävlade med Hagel, sådan bra känsla och kontakt hade vi! Jag var förstummad och bara väntade på när hon skulle tappa tråden och göra annat. Men hon höll fokus hela vägen in i mål! Sååå himla roligt. Det räckte till 89 poäng. Vi blev 6:a av ca 30 startande! Alltså waow! Så här såg delar av den rundan ut, min kompis Victoria hann inte riktigt med i starten.

Sedan var det dags för jag och Hagel i avancerad klass. Tack och lov var inte backa-skylten med. Däremot var det en hel del sidbyten att hålla koll på. Vi gick in och gjorde vårt bästa. Vi hade en bra känsla och ett bra fokus. Det landade i 81 poäng och en seger i klassen!

Efter det var det Flingas andra runda. Jag gick in med ett nytt självförtroende och hoppades att hon ville upprepa bedriften från förmiddagen. Men snart märkte jag att det var rätt mycket av den vanliga Flinga på plats. Hon tappade tråden, glömde vad sitt framför var och vi fick ta om och tjorva på en del saker. Men jag tänkte att jag ska inte tjura ihop, jag ska jobba och peppa ända in i kaklet. Och det räckte! Det blev ändå hela 86 poäng! Inte illa. Så här såg den rundan ut.

Så var det sedan dags för Hagels andra runda. Nu var det en runda med två backningar, en på vänster sida och en på höger. Och vi är liksom inte riktigt klar med inlärningen av detta backande. Det funkar typ 30 procent av gångerna =) Så jag tänkte att vi gör vårt bästa på dessa skyltar och ser till att gå ”all in” på de andra skyltarna så kanske det räcker ändå. Det gick skapligt. Vänster backa blev helt knas men höger backa såg ändå vettigt ut. Skulle det räcka? Vi gick ut, firade och jag tog fram kopplet och gick till Honnörsrutan. Där inne skulle Hagel sitta på vänster sida i en och en halv minut. Det gick fint. Jag tänkte att kanske, kanske räcker det till ett kvalificerat resultat.

Lite senare blev det prisutdelning. Jag blev uppropad först!? Det visade sig att jag blivit diskad eftersom en liten bit av leksaken stack ut ur min ryggficka när vi gjorde Honnören. Så jädra snopet. Så besviken jag blev först. Jädra snorkisar! Men jag VET att reglerna är sådana. Och jag kollade supernoga innan jag gick in på rundan att både koppel och leksak var undanstoppade och osynliga. Men när jag sedan var klar och tog fram kopplet för att göra Honnören så måste leksaken ha glidit med en bit och blivit synlig. Och jag glömde kolla allt igen innan jag gick in. Gissa om jag kommer att komma ihåg det JÄMT i fortsättningen? Jag kommer även att be andra kolla hur det ser ut innan jag går in, så jag inte trots allt missat något. För vet ni vilken poäng jag hade fått om jag inte blivit diskad? 73 poäng. Ett kvalificerat resultat. Suck.

Nåja, nu har jag fått en rejäl uppläxning och om två veckor har jag en ny chans i Kalix. Då ska vi tävla både fredag och lördag, två rundor för varje hund varje dag. Med lite tur kanske Flinga tar sitt tredje kvalificerade resultat i nybörjarklass och får diplom. Och med lite tur har jag lärt Hagel ännu bättre att backa till dess. Och leksaken kommer aldrig mer att sticka ut! =)

/ Susanne

Nu har jag fått filmer från tävlingen

Jag har fått två filmer från Nose Work-tävlingen i Håverud. Det är när jag och Hagel gör fordonssök och behållarsök.

Riktigt intressant att se. Notera hur jag står ganska länge vid startlinjen för att ge Hagel en bra chans att vinda in doften på håll. På så vis går våra sök förhoppningsvis snabbare, för tiden är verkligen avgörande. Snacka om anspänning och koncentration =)

/ Susanne

Ett roligt och tufft Nose Work-pass

Vi sökte bland annat i en gammal buss.
Vi sökte bland annat i en gammal buss.

I fredags träffades vi några hundförare för ett Nose Work-pass i brandstationens rökdykarhus och en i gammal buss. Det var riktigt roligt och tufft, det blev tre våningar att söka av plus bussen och några släpar. Kolla in film och bildspel här.