Hänger du med på aktivitetspromenaden?

Hoppas att du vill hänga med på min nya ”grej” med aktivitetspromenad. På torsdag den 28 juni kl 18.30 samlas vi på grusparkeringen intill Folkparken i Skellefteå. Vill du knappa in en adress är det Mossgatan 28.

Du behöver ta med:

  • Enormt mycket GODA och VÄRDA godisar till din hund. Den behöver inte äta middag före! 😉
  • Bajspåsar.
  • Fikaväska om det är uppehåll. Picknickfilt.
  • Vatten och vattenskål till hunden.
  • Regnställ och stövlar om det regnar. Jag kör oavsett väder. Hunden ska ju rastas ändå, eller hur?

Vi börjar med att träna hundmöten. Så låt hunden sitta kvar i bilen så den inte får ”tjuvträna” medan vi styr upp i vilken ordning vi ska gå. Jag delar upp alla som kommit i två grupper. Ena gruppen går åt ena hållet på en utmärkt slinga, den andra gruppen går åt andra hållet. Vi håller ett mellanrum på minst 50 meter mellan varje ekipage i gruppen. Halvvägs på rundan får du alltså börja mängdträna hundmöten och belöna när hunden gör rätt. Vi går ETT varv och återsamlas sedan på grusparkeringen.

Efter det blir det Ramboträning, det vill säga tuff men kul miljöträning. Vi kommer att gå i olika trappor, balansera på brädor, gå på plåt, klättra på saker. Kom ihåg att inte pjåska och tycka synd om hunden om den verkar orolig i någon situation. Det gör bara i så fall att hunden får vatten på sin kvarn, den tänker att då ÄR det verkligen något att vara rädd för om matte/husse pjåskar så där. Istället ska du agera hurtfriskt, tryggt och peppande. Belöna högljutt och entusiastiskt varje framgång som hunden gör.

Sedan börjar vi gå vår promenad. Vi går under E4 och siktar mot Solbacken. Halvvägs stannar vi för allmänlydnadsövningar. Efter det fortsätter vi en bit och gör nosövningar. Vi går vidare, under E4 igen och passerar nära OKQ8 på Solbacken. Vi tar elljusspåret tillbaka, gör allmänlydnadsövningar, och när vi är åter vid Folkparken blir det rallylydnadsövningar. Efter det samlas vi på gräsplätten vid dansstatyn, tar det lugnt ett tag och fikar.

Vi håller på i cirka två timmar. Det kan antagligen bli längre om vi är många. Nu får alla som vill vara med, men OM det blir väldigt många så får ni räkna med att det blir en del väntan även om jag ska göra mitt yttersta för att det ska bli bra.

Jag kommer att testa att ha ”drop-in” på denna aktivitet. Du behöver alltså inte anmäla dig, men om du tänker komma så får du gärna hojta till när du ser att jag lägger ut det på Rackarungarnas Facebooksida så jag får ett hum om hur många det blir. Det kostar 250 kr/ekipage. Du swishar på plats eller betalar kontant på plats.

/mvh Susanne

Fullproppad allmänlydnadsvecka

image

I fredags tog allmänlydnadsveckan slut. Vi avslutade med rallylydnad, nosövningar, Ramboträning, lite agility och en utvärdering.

Jag berättade tidigare om vad vi gjorde i början av veckan. Det kan du läsa mer om här. På onsdag blev det fokus på hundens hälsa samt kloklippning. Jag vill gärna ha med ett sådant pass på mina valp- och allmänlydnadskurser eftersom jag upplever att många hundägare har onödigt hög puls när de ska klippa klorna på sin hund. De gör liksom för stor sak av det. Och vid dessa tillfällen kan jag också fånga upp de hundar som börjar tycka att det är väldigt jobbigt att få klorna klippta. Jag får berätta hur man kan göra för att hunden ska tycka att det är något den kan stå ut med en kort stund för sen vankas en massa godsaker.

Lugn och fin kloklippning.
Lugn och fin kloklippning.

Efter kloklippningen fick deltagarna testa på den roliga tävlingsformen rallylydnad. Det är en perfekt gren att börja tävla i eftersom allt görs i koppel, övningarna som ska göras baseras på en bra allmänlydnad och matte eller husse får surra konstant hela rundan om de vill =)

På torsdagen körde vi nosövningar. Först fick deltagarna testa de inledande övningarna i uppletande. Så här såg det ut när Maud och Stella tränade.

Senare fick de även prova på att göra ett så kallat godisträd. Hundägaren fick knyta fast sin hund i ett träd och trycka fast godisar i ett annat lämpligt träd. Sedan fick hunden komma och söka. Så här såg det ut.

På fredagen avrundades kursen med miljöträning på Rambobanan, följt av lite agility.

image

image image image image imageimage imageSedan fick deltagarna utvärdera kursen. Var och en skriver anonymt på ett papper så att de ska våga vara ärliga och säga till om de tycker att något var tokigt. Jag vill gärna också veta vad som var bra så att jag ser till att behålla det till en annan gång. Här är några citat från utvärderingarna:

”Bra med intensivkurs! Relevant och bra innehåll, extra bra att du tog med kloklippningen. Hög kvalitet med mycket bra info och inputs. Gillar ditt tankesätt när det kommer till hundar.”

”Bra att du tipsade om olika hjälpmedel, t ex godisväska och olika selar. Kul med rallylydnad.”

”Jag har bara tyckt att det har varit roligt. Roligt med aktiveringstips som godisträdet. Bra blandning av träningsmoment och lite tips.”

”Jag tycker att du har varit bra som kursledare. Tydlig, inget pjåsk och bra med tips.”

”Du är bäst! Jätteduktig på att lära ut och du beskriver på ett enkelt sätt så man förstår.”

/ Susanne

Äntligen kan jag berätta om min bok

BokenÄntligen kan jag berätta – jag har skrivit en bok som ska ges ut av Klickerförlaget! Så himla kul och spännande. Den kommer ut i september och du kan förhandsboka den redan nu.

Alla bilder är tagna i Skellefteå av den professionella fotografen Camilla Öjhammar och alla modeller är hundar och deras ägare i Skellefteå. Stort tack till alla som ställt upp!

Den här boken är för dig som vill ha en bra vardag ihop med din hund. Här får du enkla, handfasta tips om hur du gör för att undvika att stå som en fiskpinne i inkallningen eller hur du slipper ökande puls och svettbryt när du ska klippa klorna. Eller hur du gör för att hundarna inte ska riva hela huset när någon knackar på dörren eller hur du kan aktivera din hund på ett roligt sätt som får den att känna sig ännu mer stolt och älskad.

Boken kommer ut 26 september 2016, men du kan redan nu förhandsbeställa ditt exemplar på Klickerförlagets hemsida!

Vilka lovande Ramboekipage!

Border terriern Peppe är på hugget.

På söndagen drog de två Rambokurserna igång. Första passet blev på Rambobanan i Yttervik. Vad roligt att se att det fanns så många lovande ekipage. =)

image image image

Jag inledde med att förklara att det finns egentligen bara en regel: ”Inget pjåsk”. Nu får vi inte hålla på och dalta med hundarna, inte säga ”Men herrehjärtanes så läskigt det här ser ut” och inte stryka hunden försiktigt och trösta när den ser rädd ut. I så fall förstärker vi bara deras känsla av att det här stället är riktigt farligt.

image image
image

image image image

Istället ska vi vara extremt norska och hurtfriska – hela tiden övertygade om att det här kommer att gå ”kjempefint”. Om hunden vägrar gå in på något läskigt, exempelvis en plåtskiva eller en gallertrapp så får den två försök. Vill de fortfarande inte trots våra glada tillrop så lyfter vi in den. Väl på plats uttrycker vi vår enorma glädje och imponering – som om hunden hoppat in på plats själv. Det är viktigt att verkligen hylla hunden för alla framsteg.

image image imageDeltagarna uppmanades att ta Rambobanan tre varv. Första varvet är jobbigast. Det handlar om mycket lock och pock och övertygad glädje. Nästa varv går lite lättare, hunden tar för sig mer. Och tredje varvet springer den liksom och ”drar sig malligt i hängslena” hela rundan. Utvecklingen är enormt rolig att se!

Nästa gång ska vi vara på ett nytt ställe. Då blir det lite värre. Och nästa gång lite värre. Och så vidare =)

/ Susanne

Efter tre varv var Sally en Rambo-hund

Susanne och Sally.
Susanne och Sally.

En hundägare vid namn Susanne hörde av sig. Hon har en chihuahua vid namn Sally som hon tycker är rätt ängslig av sig. Hon är rädd för mycket där ute i vardagen. Susanne undrade vad man kunde göra åt detta.

Hon och Sally fick gå Rambobanan. Den banan är så himla bra när det gäller att bygga ut en hunds ”referensramar” om vad som är möjligt här i livet. Här får den träffa på instabila underlag, gå på plåt, klättra bland pallar och däck, bli lyft, få klättra och kämpa, balansera, gå över rangliga broar, krypa genom aluminiumtunnlar, kolla in utsikten från en hög sten och ta sig igenom en småläskig labyrint.

Rambobanan är också så bra för samarbetet. Här får hundägare och hund tillsammans kämpa sig fram genom svårigheterna och stärka sin tillit till varandra.

Allt detta märktes så väl vid Sallys besök. Första varvet ville hon inte alls vara med. Hon visade det genom att försöka ske skärrad ut ( en del hundar har faktiskt lärt sig det som en sorts manöver för att de lärt sig att man slipper undan då), spjärna emot eller försöka vara helt apatisk.

Men det lönade sig inte. Vi peppade som hurtfriska norskor i alla fall, föste henne framåt och betade av hinder efter hinder. Vi försökte ge godsaker men det nobbade hon oftast. Det var liksom för läskigt.

Här balanserar Sally på stockarna.
Här balanserar Sally på stockarna.

På andra varvet började hon ta godisarna. Fortfarande gjorde hon inte mycket för att ta sig fram själv, fast på vissa stationer gjorde hon några framsteg. Vi berömde henne som om vi var tokiga och visade tydligt hur impade vi var. Svansen började gå oftare och oftare.

Tredje varvet var det en helt annan hund! Nu gick hon med glad svans mellan stationerna. Man kunde riktigt se hur hon liksom ”drog i hängslena” och var lite mallig över vad hon klarade. Med all rätt!

Nu kämpade hon sig igenom däcken, balanserade självmant på alla stockarna och sprang genom labyrinten själv! Vilken utvecklingskurva! Så roligt att se.

Sånt gör att jag mår bra i flera dagar.

/Susanne

Ett bra sätt att lyfta hunden från höga höjder

Valpen Kiwi tyckte det var spännande att utforska allt på Rambobanan.
Valpen Kiwi tyckte det var spännande att utforska allt på Rambobanan.

Valpkursen har haft sin fjärde träff. Fokus låg på miljöträning.

Vi inledde med att gå Rambobanan, som ligger intill RackArenan, utan valpar så jag fick möjlighet att förklara hur man bäst bör agera vid de olika utmaningarna längs vägen.

Det handlar om att vara lugn, trygg och inte ”pjåska” om hunden blir tveksam. Agera hela tiden hurtfriskt och självsäkert – ”det här fixar vi” liksom.

Johanna Åkerlund och strävhåriga vorstehn Märta tränade upp balansen.
Johanna Åkerlund och strävhåriga vorstehn Märta tränade upp balansen.

Om hunden tvekar för att exempelvis gå på plåtskivorna så lockar du glatt ett par gånger. Men börjar hunden kasta sig åt sidorna så går du tillbaka och helt sonika lyfter in hunden på plåten. För annars kommer hunden bara att jaga upp sig mer och mer och tro att det verkligen ÄR skitläskigt.

När hunden står på den ”läskiga platsen” så öser du beröm över den. Då kommer den snart att inse att du har koll på läget och att den kan vara trygg med dig.

För vad är alternativet? Att du lockar, lockar och till slut ger upp och går därifrån? Vad har du då lärt hunden? Jo, att om den sätter sig på tvären så slipper den undan. Då har den snart fått en bild av att det mesta här i livet är så läskigt att det inte är värt att konfrontera. Och den kommer att sätta sig på tvären tidigare och tidigare för att slippa undan.

Kanske tycker den i början att det är så läskigt på det nya stället att den inte vill ta din korvbit. Slappna då av och ta en liten ”picknick” där ni är. Slå dig ned, klia hunden på bröstet, klappa den lite bullrigt för att visa hur trygg du är med situationen. När hunden tar korvbiten är den balanserad igen. Då fortsätter ni till nästa hinder.

Banan avslutas med en stenbumling-bestigning. Här är det Linda Wikman och hennes schäfer Joker som fick vara ”föråkare”.
Linda Wikman och hennes schäfer Joker fick vara ”föråkare”.

När det gäller min nya konstruktion med lastpallarna berättade jag noga hur hundägarna skulle hantera lyftet ned på andra sidan. Är det en liten hund eller valp som man utan problem orkar ta i famnen så gör man det. Men håll alltid ett fast grepp i halsbandet ifall hunden ändå får för sig mitt i alltihop att den ska hoppa, eller kasta sig åt något håll.

Är det en hund av modell större och tyngre, eller en sådan hund som ogärna vill bli buren för att den tycker att det typ är förnedrande, så kan man göra en annan variant. Man tar samma rejäla grepp i halsbandet med ena handen. Sedan flyttar man sig litegrann åt sidan så hunden får plats att hoppa själv. Du kan behöva dra med den lite de första gångerna för att den ska förstå hur du tänkt och att den faktiskt klarar det här med din hjälp. Just i hoppet, eller lite före, är du beredd med den andra armen och placerar den snabbt under bröstkorgen/magen och kan på så vis dämpa landningen.

Här får du se hur Carola Ladås löser hindret på ett bra sätt med hennes jämthund Costa.

Alla deltagarna fick gå Rambobanan tre varv. Varför då? Jo, för att de själva ska se den utveckling som hunden gör när man repeterar på det här viset och ger hunden riktigt mycket beröm.

Efter det åkte vi iväg till ett annat ställe för att träna på gallertrappor. Även här fick deltagarna gå trappan med sina hundar två-tre gånger med vila emellan. Vilken skillnad det blev! Riktigt modiga valpar sov nog riktigt gott efteråt den kvällen. =)

Johanna Åkerlund och Märta är på väg ner.
Johanna Åkerlund och Märta är på väg ner.
Susanne Degerman och Ally tar en ”picknick” på en platå innan de går ned igen.
Susanne Degerman och Ally tar en ”picknick” på en platå innan de går ned igen.

 

Valpkursen har börjat

Shirly Holmberg med siberian husky Töa och Evelina Boneruda med sin schäfer Vilja tränar för fullt.
Shirly Holmberg med siberian husky Töa och Evelina Bonerud med sin schäfer Vilja tränar för fullt.

I onsdags började valpkursen. Återigen kom det en massa söta valpar med sina ägare för att lära sig lite vardagslydnad, miljöträning, spår, kloklippning och allmänt hyfs.

Redan första passet visade många att de redan etablerat en fin kontakt och en bra grund. Här finns det potential – det ska bli intressant att se hur långt ekipagen når innan kursen är slut.

Susanne Degerman och golden retrievern Ally tränade på ligg stanna kvar medan matte gick ett varv runt.
Susanne Degerman och golden retrievern Ally tränade på ligg stanna kvar medan matte gick ett varv runt.
Johanna Åkerlund och strävhåriga vorstehn Märta klarade ligg stanna kvar på ett bra sätt.
Johanna Åkerlund och strävhåriga vorstehn Märta klarade ligg stanna kvar på ett bra sätt.
Tuva Wikman och hennes schäfer Storm tränade sitt stanna kvar.
Tuva Wikman och hennes schäfer Storm tränade sitt stanna kvar.
Anders Lindqvist hade fin kontakt med sin wachtel/gråhundsblandning Kiwi.
Anders Lindqvist hade fin kontakt med sin wachtel/gråhundsblandning Kiwi.
Carola Ladås och rejäla jämthundsvalpen Costa tränade inkallning.
Carola Ladås och rejäla jämthundsvalpen Costa tränade inkallning.
Vilja sprang snabbt till sin matte Evelina Bonerud.
Vilja sprang snabbt till sin matte Evelina Bonerud.
Här ska vi träna inkallning. Jag agerar stolpe så får hundägaren gå iväg en bit och ropa in.
Här ska vi träna inkallning. Jag agerar stolpe så får hundägaren gå iväg en bit och ropa in.
Susanne Degerman och Ally tränar kontaktövningar.
Susanne Degerman och Ally tränar kontaktövningar.

Nästa gång ska vi prata om olika lekar och olika former av belöning. För vilken hund passar vad? Och när? Vi fortsätter även med koppelträningen, sitt och ligg stanna kvar samt inkallning.

Inkallning är ju något av det viktigaste en hund bör lära sig. Här kommer två viktiga inkallningstips:

  • Kalla in hunden ofta. Kalla in den cirka 20 gånger på en kvarts promenad. Den kommer inte att tröttna – tvärtom. Belöna hunden med GOTT godis varje gång, gärna på korv, köttbulle och blodpuddingnivå. Senare när hunden blir säkrare och större kan du dra ned lite på ”lönen” och servera Frolic eller liknande.
  • När du kallar in – rör dig från hunden, skutta lite och stoja så du blir roligare. Din röst och ditt kommando – typ ”Ludde hit” – ska vara högt, klart och tydligt i en bestämd och  positiv ton. Våga säga ett kommando, håll inte på att linda in ditt krav i mjuka meningar som ”Det vore kul om du Ludde kunde snäppa förbi vid tillfälle.”

    Det är en härlig grupp att jobba med. Vi kommer att nå långt.
    Det är en härlig grupp att jobba med. Vi kommer att nå långt.