Valpkursen har haft sin fjärde träff. Fokus låg på miljöträning.

Vi inledde med att gå Rambobanan, som ligger intill RackArenan, utan valpar så jag fick möjlighet att förklara hur man bäst bör agera vid de olika utmaningarna längs vägen.

Det handlar om att vara lugn, trygg och inte ”pjåska” om hunden blir tveksam. Agera hela tiden hurtfriskt och självsäkert – ”det här fixar vi” liksom.

Om hunden tvekar för att exempelvis gå på plåtskivorna så lockar du glatt ett par gånger. Men börjar hunden kasta sig åt sidorna så går du tillbaka och helt sonika lyfter in hunden på plåten. För annars kommer hunden bara att jaga upp sig mer och mer och tro att det verkligen ÄR skitläskigt.

När hunden står på den ”läskiga platsen” så öser du beröm över den. Då kommer den snart att inse att du har koll på läget och att den kan vara trygg med dig.

För vad är alternativet? Att du lockar, lockar och till slut ger upp och går därifrån? Vad har du då lärt hunden? Jo, att om den sätter sig på tvären så slipper den undan. Då har den snart fått en bild av att det mesta här i livet är så läskigt att det inte är värt att konfrontera. Och den kommer att sätta sig på tvären tidigare och tidigare för att slippa undan.

Kanske tycker den i början att det är så läskigt på det nya stället att den inte vill ta din korvbit. Slappna då av och ta en liten ”picknick” där ni är. Slå dig ned, klia hunden på bröstet, klappa den lite bullrigt för att visa hur trygg du är med situationen. När hunden tar korvbiten är den balanserad igen. Då fortsätter ni till nästa hinder.

När det gäller min nya konstruktion med lastpallarna berättade jag noga hur hundägarna skulle hantera lyftet ned på andra sidan. Är det en liten hund eller valp som man utan problem orkar ta i famnen så gör man det. Men håll alltid ett fast grepp i halsbandet ifall hunden ändå får för sig mitt i alltihop att den ska hoppa, eller kasta sig åt något håll.

Är det en hund av modell större och tyngre, eller en sådan hund som ogärna vill bli buren för att den tycker att det typ är förnedrande, så kan man göra en annan variant. Man tar samma rejäla grepp i halsbandet med ena handen. Sedan flyttar man sig litegrann åt sidan så hunden får plats att hoppa själv. Du kan behöva dra med den lite de första gångerna för att den ska förstå hur du tänkt och att den faktiskt klarar det här med din hjälp. Just i hoppet, eller lite före, är du beredd med den andra armen och placerar den snabbt under bröstkorgen/magen och kan på så vis dämpa landningen.

Här får du se hur Carola Ladås löser hindret på ett bra sätt med hennes jämthund Costa.

Alla deltagarna fick gå Rambobanan tre varv. Varför då? Jo, för att de själva ska se den utveckling som hunden gör när man repeterar på det här viset och ger hunden riktigt mycket beröm.

Efter det åkte vi iväg till ett annat ställe för att träna på gallertrappor. Även här fick deltagarna gå trappan med sina hundar två-tre gånger med vila emellan. Vilken skillnad det blev! Riktigt modiga valpar sov nog riktigt gott efteråt den kvällen. =)