Idag var det dags för det tredje träffen för spårkursen, steg 2. Nu förde vi in hårda spår på grus och asfalt.
Det första var på grus och gick lite sisådär för många. En del hundar fattade liksom inte att det gick att spåra även där.
Men redan när de fick gå det andra spåret, som var på asfalt, var det som om många hade snappat att det här med spår kan gälla lite varsomhelst. Smarta vovvar! Kolla själv!
Hundägare är ett tåligt släkte. Fastän regnet vräkte ned hela söndagsförmiddagen var det ingen som skickade ett sms eller så för att kolla om vi skulle ställa in spårkursen. Och när vi väl satte igång så upphörde regnet.
De flesta deltagarna var helt nybörjare, andra hade provat spåra litegrann med sina hundar.
Jag började med att gå igenom det viktigaste:
Hundarna och hundägarna löste uppgiften galant. Vissa vovvar fladdrade lite fram och tillbaka över spåret, men det är helt okej de första gångerna. Vi går ju kurs för att lära oss och förbättra oss. Så det blir nog snart mycket bättre.
De flesta hundägarna visade att de hade kläm på det här med att hantera spårlinan. Även om hunden springer lite kors och tvärs så ska man inte göra det som hundägare. Då släpper man istället spårlinan och fattar tag den på ett annat ställe, så att man själv kan gå den kortaste vägen. Men för säkerhets skull, och för att vara förberedda när skogen blir tätare än vad den är i Sjöbotten, så fick deltagarna träna på det. De fick jobba ihop två och två och turas om att vara hund och hundägare. Sedan fick de trassla med linan så mycket som möjligt =)
Avslutningsvis fick de en läxa – att spåra minst en men gärna tre gånger på egen hand innan nästa kurstillfälle. Eftersom jag jobbar nästa helg så har de två veckor på sig. Dessutom ska de föra anteckningar över spårets längd, liggtid, antal apporter, hur vinden var och hur det gick.
Nästa gång ska vi träna spår med vinklar och utveckla deras apportintresse.
I onsdags gick nyhetsbrevet ut via mejl till de som prenumererar. Man kunde anmäla sig till två nya kurser – en spårkurs och en valpkurs. Sedan dess har anmälningarna rullat in och nu när jag lägger ut informationen på hemsidan finns det endast en plats kvar på valpkursen.
Jag känner mig nästan lite taskig – att typ alla platser redan är fyllda. Men jag hoppas att du som vill gå kurser och hålla dig uppdaterad om vad som händer mejlar till mig och ber mig lägga till dig till nyhetsbrevet. Det kostar inget. Mejla rackarungarnashundskola@outlook.com.
Så här såg nyhetsbrevet för mars månad ut:
Visst är det ett märkligt väder vi har? Plusgrader och slask – usch så trist. Därför ska jag pigga upp dig med två nya kursstarter. Vilken vill du nappa på?
Den första är en valpkurs. Du och din valp får lära er det viktigaste ni behöver veta för att få en bra start tillsammans. Här får ni bland annat träna inkallning, koppelträning, sitt stanna kvar, ligg stanna kvar, kloklippning, miljöträning och spår.
Här kan du läsa mer om kursen.
Valpkurs
Den andra är en spårkurs för nybörjare. Du och hunden får lära er de inledande övningarna, sedan avancera allt eftersom under kursens gång. Hunden får lära sig det roliga med att följa efter ditt eller andra människors fotspår. Det är alltså inte en viltspårkurs där man även drar en klöv efter sig. Här kan du läsa mer om kursen.
Att låta hunden spåra är det bland det bästa du kan göra med din hund. Den njuter av att få briljera med sin fantastiska nos.
Personspårkurs – steg 1
Jag vill i detta brev också passa på att berätta att jag har brutit mot tre principer. Jag har skaffat en till hund. Det i sig är inget konstigt – jag har ju redan rätt många. Men jag har skaffat en hund som är:
Hon heter Nora och är 50 procent siberian husky, 25 procent schäfer och 25 procent landseer. Det är egentligen emot mina principer att: inte ha en renrasig hund, inte ta den som valp och att inte ta en hane – som jag brukar göra annars. Du kanske redan har läst allt på hemsidan, annars kan du ta en titt här.
Men det går bra =) Hon är klok, smart och samarbetsvillig. Hon har väldigt få ”olater”. Fast en är att hon inte gillar när karlar hälsar på. Hon skäller längre än vanligt. Hon blänger på dem och minsta ”felaktiga” rörelse eller blick förtjänar tydligen ännu en utskällning.
Jag tänker att du som prenumererar på detta nyhetsbrev kanske också har ett sådant problem. Eller känner till någon som har det. Därför listar jag några tips på hur du kan göra. Du får välja tips beroende på vad du känner passar dig och din hund. Eller prova vilket som är effektivast.
Du som lusläser mina nyhetsbrev minns kanske att jag i förra brevet avrundade med att jag planerade nya unika kurser som jag tidigare inte haft i mitt sortiment? Jag har två på gång, men de passar inte riktigt in än. Jag känner att behovet av valp- och spårkurs är stort och vill prioritera det först. Men någon gång framöver får ni veta mer =)
Däremot kan jag skvallra om att jag och en annan aktör inom hundkurser planerar ett gemensamt hundläger för dig och andra hundägare i början på sommaren. Det ska bli riktigt kul att få nörda in sig på ämnet hund totalt under några dagar. Tyvärr kan jag inte säga mer nu, men du vet ju att med nyhetsbrevet får du information snabbt! =)
Vi hörs!
/ Susanne L
Förra helgen gick jag en kurs i Mantrailing i Piteå för Christer Hansson. Här kan ni läsa mer om honom och hitta utbildningslänkar. Tanken var att jag ville få ”lite mer kött på benen” när det gäller mer avancerade spår som hårda spår, spår i stadsmiljö och framförallt id-spår med så kallad smeller. Jag vill påstå att jag fick enormt mycket kött på benen. =)
Kursinnehållet summeras ganska bra i den film som jag totat ihop. Jag har filmat snuttar från både lördag och söndag. Du förstår mer av filmen om du läser mitt inlägg först =)
Först fick hundarna lära sig att förknippa smellern, en bomullskompress som matte/husse hållit i, med det spår som sedan följde direkt efter. För att tydliggöra noggrannheten fick förarna stå grensle över hundarna och hålla i selen. Allt eftersom gavs hundarna mer och mer frihet i en lina. Men när man ska presentera en ny miljö för hunden, exempelvis en grusplan, är det bra att backa tillbaka till raka enkla ”fotstegsspår” där man håller i selen. Nästa spår får de gå lite friare.
Vi började på gräs, och snart blev det svårare med korsade spår och smittade ytor – alltså att spåret går genom ett område där massor av människor har trampat runt.
Efter det blev det samma sak fast på grus. Först fotstegsspår för att lära känna den nya miljön, sedan lite friare. Sedan korsande spår och smittade ytor.
Svårigheterna ökade enormt snabbt och Christer Hansson påpekade att kursen var främst för oss människor, inte hundarna. Vi fick en bra bild av hur man ska jobba på de olika nivåerna. Och hundarna hängde ändå med ganska bra trots den snabba stegringen.
Andra dagen var det typ snökaos i Piteå. Från gröna gräsmattor ena dagen till fluffig snö andra dagen. Var väl inte exakt vad vi planerat men vi fick göra det bästa av saken. Det fick bli några snöspår och sedan inomhusspårning.
Då höll vi till på Hundvis lokaler i Bergsviken. Hundarna fick spåra i träningshallarna på konstgräset och sedan betonggolvet. Det var för himla läckert att se de hundar som lyckats hänga med i utbildningen under helgen och som verkligen SPÅRADE på dessa svåra och redan smittade ytor!
Gissa om jag fått blodad tand nu? Nu får vintern allt vackert vänta några veckor till för jag vill SPÅRA! =)
Vi har avslutat spårkursen. Tre hundar har på olika sätt blivit bättre spårhundar.
Blandrasen Leah ”sladdar” inte lika mycket utan har börjat lära sig att det lönar sig att hålla fokus på spåret. Detta eftersom det då och då dyker upp någon trevlig godis där.
Cocker spanieln Santos har fått utlopp för sitt enorma spårintresse, och han har utmanats på olika sätt vilket han bara uppskattat. Även pinnarna börjar få ett ökat intresse med hjälp av klickerträning.
Portugisiska vattenhunden Ella har utvecklats och blivit en mer självständig och självsäker brud som insett att hon har koll på läget. Det har varit underbart att se hennes lite förvånade stolthet när vi hyllat henne vid fynd av apporter och spårslut.
Så nu är det slut för denna gång. Känns lite snopet. Men vi kanske kör en steg 2-kurs lite senare. Med mer klurigheter och utmaningar. Så vi alla utvecklas lite till.
Och så kör valpkursen igång på måndag. Ska bli jättekul att träffa alla vovvar och ägare. =)
Spårkursen har avverkat sin näst sista träff. Den här gången blev det spårning på nyklippta lägdor. Det är viktigt att byta spårmiljö i början så att hunden inte tror att det bara ”går” att spåra i en viss sorts skog eller underlag.
Blandrasen Leah, cocker spanieln Santos och portugisiska vattenhunden Ella fick alla en liten utmaning. De löste det bra.
Loella som har Santos har gett sig den på att han ska markera spårapporterna. Han är ju så taggad på spåret att han inte ville ge sig tid att stanna upp vid sådana där tidstjuvar – verkar han tycka.
Hon har börjat klicka när han duttar nosen på dem, men vill avancera så att han även plockar upp dem. Hon tränade just det fokuserat genom att gå en cirka 30 meter långt rakt spår med apporter typ varannan meter. Och kolla här hur glad hon blir när det äntligen lyckas =)
Oj, vilken härlig kväll det var igår. Spårkursen hade sin tredje träff och redan börjar vi märka stor skillnad.
Cocker spanieln Santos går från klarhet till klarhet. Vilken dammsugare han är! Nu klarade han spetsiga vinklar, och matte Loella har börjat klicka med en klicker när han doppar nosen på apporterna vilket gör att han på ett mer kravlöst sätt börjar förstå att de där träpinnarna kan vara intressanta.
Blandrasen Leah har efter bara ett par spår med godis lite här och var längs spåret insett att det lönar sig att hålla sig längs själva spåret – att man behöver inte ”sladda runt” och kolla in andra eventualiteter vid sidorna. Det gör att hon nu klarade 90 graders vinklar med stor precision.
Portugisiska vattenhunden Ella har fått större självförtroende att hon fixar spåret själv. Ni skulle ha sett hennes min när hon tvärstannade för att lukta på en apport och alla vi i eftertruppen jublade. =) Hon blev sååå mallig och stolt. Härligt att se.
Nu är det två träffar kvar. Nästa gång hoppas jag kunna hitta lägdor som blivit slagna, eller annat kort gräs att lägga spår på. Samt några stenhällar har jag i åtanke för att utmana vovvarna.
Till sista träffen kommer jag att gå ut spår till deltagarna – innan vi träffs. Osnitslade spår. Med ett hemligt antal apporter. Så får vi se om de tar sig runt? =)
Igår startade spårkursen. Vad roligt det var att äntligen få köra igång! Även om deltagarantalet inte blev så stort, tre stycken, så valde jag att köra ändå.
Dels är det bra att få bli varm i kläderna, dels hoppas jag att deltagarna trots allt blir nöjda och sprider ordet om att Rackarungarnas Hundskola finns. =)
Spårkursen steg 1 är tänkt att vara en grundkurs för den som vill lära sig spåra med sin hund. Fast det visade sig att de här deltagarna redan hade tjuvtränat lite så jag ska se till att avancera lite snabbare än planerat så de får sina utmaningar ändå.
De fick två spår var, det första rakt och enkelt med en pinne på vägen och en kul leksak på slutet. Det andra spåret var lite längre, två pinnar i spåret och en kul leksak på slutet. Dessutom en vinkel. Allt gick hur bra som helst!
Har du fått information om den här spårkursen precis nu? Och hade gärna velat vara med? Mejla då mig fort som rackarn på rackarungarnashundskola@outlook.com eller ring 070-577 31 87 så hinner du haka på till nästa gång. =)
/ Susanne
rackarungarnashundskola.com 