En hundnörd sedan födseln. Älskar allt som har med hundar och deras inlärning att göra. Jag brinner för att ge hundägare den kunskap och de verktyg de behöver för att låta sin hund eller sina hundar komma till sin rätt och få ett aktivare, roligare liv.
Kristina Torssell och Sheriffen, en bild från i våras.
Jag fick ett sådant trevligt sms att jag bara måste dela med mig. Jag har frågat om lov =)
Det var från Kristina Torssell. Hon bor strax utanför Arvidsjaur och jobbar under veckorna i Piteå. Hon har en maffig harlekinfärgad grand danois som heter Sheriffen.
Här är store Sheriffen.
Kristina har bokat RackArenan två gånger för att träna med sin hund, köra lite agility och gå Rambobanan. Så här skrev hon efter första passet:
”Hej och tack för en underbar träningsanläggning! Inklusive makalöst väder! B-) Bästa kvällen på hela sommaren! Vi började med ett par varv på Rambobanan. Sedan blandat zoomies, träning och relax i hägnet. Så fint och välordnat med bord, korgar med prylar och agilityhinder. Vi körde hoppen och balansbommen. Den var plättlätt efter Rambobanan tydligen. 😛 Han har aldrig gått på en sådan tidigare. Oj så nöjd jag är! Ser verkligen fram emot måndag nu :-D! Detta var en äkta happy hour! :-D! Tack från Sheriffen och mig.”
Jag får typ rysningar av glädje när jag får läsa sånt! Så himla roligt att kunna bidra så att hundar och deras förare får en härlig upplevelse.
Jag är precis hemkommen från Lindbergarnas Hundläger som jag och Lillemor Lindberg, Ytterstfors Hundcenter, haft tillsammans i Burträsk i helgen.
Jag är rätt slut faktiskt, och klarröd i mitt ansikte efter en varm sol hela helgen. Men jag är också lycklig och glad över att ha fått umgås med en massa hundnördar en hel helg.
Veronica Sundqvist och Frasse tränar Rambo.Härlig samvaro med alla deltagare.Mat är extra gott när man flänger på hela dagen.Mezzi ska strax kuta iväg och se om han kan hitta filuren som gömt sig bakom trädet.Rebecca Gustafsson och Nyx tränar lydnad.
Vi har tränat på att hundarna ska kunna passera varandra utan att det ska vara en massa ståhej.
Vi har tränat allmänlydnad och tävlingslydnad.
Vi har tränat nose work.
Vi har tränat personsök.
Vi har tränat rambo – det vill säga tuff miljöträning.
Vi har fikat, och ätit både lunch och middag ute – lagad på muurikka.
Vi har lekt avslutningstävlingar, pratat och skrattat.
Jag tror att många vovvar, mattar och hussar sover riktigt gott i natt. Och jag med =)
Affe har kollapsat efter sista passet. Han tycker det är skönt i solen.
Valpen Kiwi tyckte det var spännande att utforska allt på Rambobanan.
Valpkursen har haft sin fjärde träff. Fokus låg på miljöträning.
Vi inledde med att gå Rambobanan, som ligger intill RackArenan, utan valpar så jag fick möjlighet att förklara hur man bäst bör agera vid de olika utmaningarna längs vägen.
Det handlar om att vara lugn, trygg och inte ”pjåska” om hunden blir tveksam. Agera hela tiden hurtfriskt och självsäkert – ”det här fixar vi” liksom.
Johanna Åkerlund och strävhåriga vorstehn Märta tränade upp balansen.
Om hunden tvekar för att exempelvis gå på plåtskivorna så lockar du glatt ett par gånger. Men börjar hunden kasta sig åt sidorna så går du tillbaka och helt sonika lyfter in hunden på plåten. För annars kommer hunden bara att jaga upp sig mer och mer och tro att det verkligen ÄR skitläskigt.
När hunden står på den ”läskiga platsen” så öser du beröm över den. Då kommer den snart att inse att du har koll på läget och att den kan vara trygg med dig.
För vad är alternativet? Att du lockar, lockar och till slut ger upp och går därifrån? Vad har du då lärt hunden? Jo, att om den sätter sig på tvären så slipper den undan. Då har den snart fått en bild av att det mesta här i livet är så läskigt att det inte är värt att konfrontera. Och den kommer att sätta sig på tvären tidigare och tidigare för att slippa undan.
Kanske tycker den i början att det är så läskigt på det nya stället att den inte vill ta din korvbit. Slappna då av och ta en liten ”picknick” där ni är. Slå dig ned, klia hunden på bröstet, klappa den lite bullrigt för att visa hur trygg du är med situationen. När hunden tar korvbiten är den balanserad igen. Då fortsätter ni till nästa hinder.
Linda Wikman och hennes schäfer Joker fick vara ”föråkare”.
När det gäller min nya konstruktion med lastpallarna berättade jag noga hur hundägarna skulle hantera lyftet ned på andra sidan. Är det en liten hund eller valp som man utan problem orkar ta i famnen så gör man det. Men håll alltid ett fast grepp i halsbandet ifall hunden ändå får för sig mitt i alltihop att den ska hoppa, eller kasta sig åt något håll.
Är det en hund av modell större och tyngre, eller en sådan hund som ogärna vill bli buren för att den tycker att det typ är förnedrande, så kan man göra en annan variant. Man tar samma rejäla grepp i halsbandet med ena handen. Sedan flyttar man sig litegrann åt sidan så hunden får plats att hoppa själv. Du kan behöva dra med den lite de första gångerna för att den ska förstå hur du tänkt och att den faktiskt klarar det här med din hjälp. Just i hoppet, eller lite före, är du beredd med den andra armen och placerar den snabbt under bröstkorgen/magen och kan på så vis dämpa landningen.
Här får du se hur Carola Ladås löser hindret på ett bra sätt med hennes jämthund Costa.
Alla deltagarna fick gå Rambobanan tre varv. Varför då? Jo, för att de själva ska se den utveckling som hunden gör när man repeterar på det här viset och ger hunden riktigt mycket beröm.
Efter det åkte vi iväg till ett annat ställe för att träna på gallertrappor. Även här fick deltagarna gå trappan med sina hundar två-tre gånger med vila emellan. Vilken skillnad det blev! Riktigt modiga valpar sov nog riktigt gott efteråt den kvällen. =)
Johanna Åkerlund och Märta är på väg ner.Susanne Degerman och Ally tar en ”picknick” på en platå innan de går ned igen.
Bild från i våras då jag, i mitten, tar en fikapaus med mina kurskompisar.
Idag gjorde jag sista delen i det prov som avslutade den ettåriga klickertränarutbildningen inom Canis.
Jag började i november och åkte upp till Kiruna för att under ledning av Margareta Kauppi fördjupa mig i klickerkonsten.
Totalt har det varit fyra helger med träffar, redovisning och träning. Däremellan har jag tränat flitigt på egen hand för att kunna redovisa nya övningar med min vorsteh Hagel vid nästa träff.
Det tar på att vara på klickerträff tycker Hagel.
Det hela avslutades med en maffig hemtenta på 300 poäng, där en del redovisades skriftligt och en del muntligt. Dessutom skulle alla övningar och grundbeteenden på hunden vara inlärda och redovisas.
Det har varit en kul och lärorik tid. Jag hade rätt hyfsad koll på klickerträning redan innan men den här kursen ledde till precis den fördjupning och ökad insikt som jag var ute efter.
Jag tackar Margareta Kauppi för hennes tålamod och engagemang, liksom mina två kurskompisar Linnéa Thyni och Linda Hansson-Tornéus för trevligt sällskap och roliga nya bekantskaper.
Vill du läsa mer om min bakgrund samt tidigare och kommande egenutbildningar kan du kolla här.
Vilka framsteg vi gör på valpkursen! Idag kunde valparna sitta och stanna kvar medan deras hussar och mattar gick ett varv runt hunden intill, som var typ fyra meter bort. Alla kunde göra det samtidigt!
Deltagarna börjar få fin kontakt med sina hundar.
Och efter det kunde de sitta kvar fastän jag indiandansade bakom och sjöng ”Här kommer Pippi Långstrump”. Skickligt, eller hur?
Vi körde en enkel, lättsam agilitytävling. Övningen bjöd på många skratt då valparna hittade på helt nya varianter på en del saker längs vägen.
Här tränar vi hopp.Jämthunden Kosta tränar på sin kroppskontroll.
Vi pratade om hundens hälsa, vad som är lagom temperatur på en hund och hur man bör tänka och agera när man klipper klorna. Kolla gärna in mina nio kloklippartips:
Nio steg till lyckad kloklippning – enligt Rackarungarnas Hundskola
Jag har märkt att oväntat många hundägare tycker att det är jobbigt att klippa klorna på sina hundar. De känner sig osäkra, de är rädd att klippa i pulpan och att det ska börja blöda. Här får du nio tips som gör att ni lyckas bättre nästa gång.
1. Se till att ha bra belysning. Ta av dig lite kläder så du inte toksvettas. Skär upp korv eller annat smarrigt i små tärningar och ha dem inom räckhåll. Ta fram klotången.
2. Få ned pulsen. Se till att lugna ned dig själv innan du kör igång. Slut ögonen och ta några djupa, seriösa, andetag. Hoppas att du inte tycker att det här låter som flum – för det är viktigt. Om du är mer eller mindre hysterisk redan innan du börjar klippa – ja, då kommer inte precis din hund att vara en cool filbunke heller.
3. Sätt dig på golvet med hunden. Bjud på lite korv. Mys. Klia den på bringan, bakom öronen. Känn hur både du och hunden går ned i varv. Ta fram en tass. Nu gissar jag att det kan bli lite brottningsmatch. Eller mycket. Behåll lugnet och beslutsamheten. Ta hjälp av någon om det behövs. Hunden ska inte kunna tjorva sig ur den här situationen.
4. Klipp cirka tre till fem millimeter av EN klo. Behåll greppet om tassen och hunden. Ge korv, mycket korv så att hunden får riktigt bra betalt för en ynka klo. Mys. Klia den på bringan och beröm. När hunden är lugn kan du avsluta kloklippningen för en stund. Särskilt om den verkligen tycker att det här är jobbigt. I så fall ska du göra om de här stegen många gånger och ge hunden skamlöst bra betalt för EN klo, i form av korv eller annat som den gillar skarpt.
5. Handlar det mer om att det är du som tycker det här är jobbigt så fortsätter du med nästa klo. Se till att ta god tid på dig, andas djupt så att pulsen går ned. Så att du sänker din energinivå – som Cesar Millan skulle ha sagt. Klipp – ge korv. Sikta inte ihjäl dig på varje klo så att hunden börjar sprattla av tristess att ligga still. Placera klotången över klon, bestäm dig och klipp!
6. Har du en hund som skriker? Och du tror att den skriker för att det gör ont? Lugn, lugn. Alla hundar har sin egen taktik. En del skriker inte alls. En del skriker när man klipper helt korrekt, utan att det tar i pulpan. Men de märker inte när man verkligen klipper fel och det börjar blöda. En del är tvärtom. Så låt inte det påverka dig och göra dig ängslig. Sååå ont gör det inte när du klipper fel.
7. Nu kommer vi till den viktigaste punkten. Om nu detta ”fruktansvärda” händer, det som du fasar för – att du verkligen råkar klippa i pulpan – ja då sätts din självbehärskning på prov. Du SKA låtsas som om ingenting har hänt. Du ska ta ett sansat, djupt andetag. Du ska klippa minst en, men gärna två-tre, klor till innan du i en lugn och fin ton ber om lite toapapper så du kan torka bort ett par bloddroppar. Även om hunden skriker och sprattlar. Okej? För lyckas du här – ja, då kommer kloklippningen snart att vara lätt som en plätt. Faktiskt. Då känner hunden att du har koll på läget och att den kan överlämna det här till dig.
8. Klipp klart alla klor i din takt. Avsluta med korv och mys. Säg sen inte ett peppande ”jah” och låt hunden studsa upp – som för att fly från det otäcka. Låt hunden kliva upp på ett sansat sätt för att behålla känslan av lugn och kontroll. Fira att du varit så duktig!
9. Jo, en sak till. Köp ny klotång en gång per år. Då är den vass och klipper av klon på ett effektivt sätt. Du märker inte själv om du har en slö klotång – men hunden märker det. För då blir det mer som att klon ”nyps” av och då känns det mer. Så satsa på en ny tång då och då – det är det värt.
Här kommer augusti månads nyhetsbrev. I vanlig ordning har kursen hunnit bli fullsatt. Det är ju så att du som har anmält att du vill ha nyhetsbrevet hamnar i en sorts VIP-grupp där du får kursinformation och annat först – innan det läggs ut på hemsidan. Så om du känner dig på efterkälken så går det att fixa – mejla bara rackarungarnashundskola@outlook.com och be mig lägga till dig =)
Hej
Efterfrågan på valpkurser verkar vara enorm. Härligt att så många vill gå kurs! Så jag kör en till valpkurs med start måndag den 12 oktober kl 18–20 i Yttervik.
Det är sammanlagt fem träffar, på måndagar, två timmar per gång (kl 18–20) där vi tränar allmänlydnad, en del agility, kloklippning, miljöträning och spår. Det KAN bli så att någon träff flyttas efter en vecka om jag jobbar kväll på mitt ”vanliga” jobb.Kursen kostar 1 200 kronor och det finns plats för åtta deltagare. Anmäl dig enklast och snabbast genom att svara på detta mejl. Du får plats i den ordning du anmäler dig. Du får inom kort bekräftelse på om du får en plats eller blir reserv. Cirka två veckor före kursstart skickas mer info samt faktura ut.Du kan läsa mer om kursen här: https://rackarungarnashundskola.com/ge-valpen-en-bra-grund/
Sedan vill jag berätta att snart drar Lindbergarnas Hundläger igång. Det blir helgen 15–16 augusti i Burträsk. Du kan läsa mer om det genom att klicka här.
Nu har jag och Lillemor gjort ett sorts lotteri: blir det fler än tio deltagare så kommer vi att lotta en vinnare som får tillbaka sin anmälningsavgift som är 2 200 kronor. Sist jag kollade var det tre platser kvar. Så skynda dig att anmäla dig om du ännu inte gjort det =)
I övrigt händer det en hel del här som jag kommer att berätta om i nästa nyhetsbrev. Jag har bland annat precis avslutat en hundutbildning och påbörjat en ny. I höst kommer det att bli riktigt skoj vill jag lova! =)Träningstipset blir att du får ett Spårbingo, se nedan. Det här fick mina spårkursdeltagare som avslutning efter nybörjarkursen så de skulle hålla igång under sommaren. Det handlar om att inspireras till att testa nytt när det gäller spår.
Testa olika underlag, vinklar, apporter, liggtider och annat. Kom ihåg att då och då be någon annan gå spåret åt dig. Och att variera mellan att gå snitslade och osnitslade spår så att du tränar på att lita på hunden.
Välj ut några rutor och sätt igång. Mejla och ropa BINGO när du fått en rad med fem rutor överkryssadeHar du ännu inte börjat spåra med din hund? Då kan du kolla in tipsen här för att komma igång. Eller så går du en kurs eller bokar en privatlektion så ska jag visa hur man gör. Det kan du läsa mer om här.Ha det så bra så länge!/ Mvh Susanne L
Shirly Holmberg med siberian husky Töa och Evelina Bonerud med sin schäfer Vilja tränar för fullt.
I onsdags började valpkursen. Återigen kom det en massa söta valpar med sina ägare för att lära sig lite vardagslydnad, miljöträning, spår, kloklippning och allmänt hyfs.
Redan första passet visade många att de redan etablerat en fin kontakt och en bra grund. Här finns det potential – det ska bli intressant att se hur långt ekipagen når innan kursen är slut.
Susanne Degerman och golden retrievern Ally tränade på ligg stanna kvar medan matte gick ett varv runt.Johanna Åkerlund och strävhåriga vorstehn Märta klarade ligg stanna kvar på ett bra sätt.Tuva Wikman och hennes schäfer Storm tränade sitt stanna kvar.Anders Lindqvist hade fin kontakt med sin wachtel/gråhundsblandning Kiwi.Carola Ladås och rejäla jämthundsvalpen Costa tränade inkallning.Vilja sprang snabbt till sin matte Evelina Bonerud.Här ska vi träna inkallning. Jag agerar stolpe så får hundägaren gå iväg en bit och ropa in.Susanne Degerman och Ally tränar kontaktövningar.
Nästa gång ska vi prata om olika lekar och olika former av belöning. För vilken hund passar vad? Och när? Vi fortsätter även med koppelträningen, sitt och ligg stanna kvar samt inkallning.
Inkallning är ju något av det viktigaste en hund bör lära sig. Här kommer två viktiga inkallningstips:
Kalla in hunden ofta. Kalla in den cirka 20 gånger på en kvarts promenad. Den kommer inte att tröttna – tvärtom. Belöna hunden med GOTT godis varje gång, gärna på korv, köttbulle och blodpuddingnivå. Senare när hunden blir säkrare och större kan du dra ned lite på ”lönen” och servera Frolic eller liknande.
När du kallar in – rör dig från hunden, skutta lite och stoja så du blir roligare. Din röst och ditt kommando – typ ”Ludde hit” – ska vara högt, klart och tydligt i en bestämd och positiv ton. Våga säga ett kommando, håll inte på att linda in ditt krav i mjuka meningar som ”Det vore kul om du Ludde kunde snäppa förbi vid tillfälle.”
Det är en härlig grupp att jobba med. Vi kommer att nå långt.
Nu är den förhoppningsvis stabilare. Dra i brädorna längst ned när du vill flytta på gungbrädan.
Om du varit på RackArenan på sistone har du kanske märkt att gungbrädan i agilitybanan har gått sönder. Själva brädan har lossnat från ställningen. Det tror jag beror på att gungbrädan haft lätt för att tippa, och varje gång den tippat har det blivit en knasig belastning som gjort att brädan till slut lossnat.
Nu har jag försökt fixa det genom nya längre skruvar samt två rejäla brädor på sidorna som stabiliserar gungbrädan. Ernst Kirschsteiger skulle väl inte vara jätteimpad av hur det ser ut, men det är funktionellt. =)
Om du nu vill flytta gungbrädan blir det enklast, och mest hållbart för gungbrädan, att du drar i brädorna längst ned. Undvik att lyfta den genom att hålla på var sin sida om brädan – vilket visserligen känns mest naturligt.
Vissa besökare till arenan fortsätter att försöka köra ned på den geggiga nedfarten till lägdan för att parkera. Det går sällan bra. De blir liksom där lite längre än de har tänkt. Mitt huvudtips blir att parkera längs vägkanten, det får grannarna stå ut med tills lägdan torkat upp tillräckligt. Vilket kanske blir sommaren 2016 …
Kolla bokningslistan innan du kommer till RackArenan så du inte blir besviken. Närmsta bokning just nu är onsdag kväll den 22 juli kl 18-20. Men på Rambobanan är det alltid fritt fram. Här hittar du aktuella bokningar.
Har du några önskemål om vad som borde läggas till eller fixas i RackArenan eller Rambobanan? Var inte rädd för att tipsa, önska och ge förslag.
För att göra det enkelt för dig så gör jag här en omröstning. Välj det som du brinner mest för. Hittar du inte det alternativ du vill så skriver du en kommentar eller mejlar rackarungarnashundskola@outlook.com och berättar vad du önskar mest. Jag väntar med spänning på att just du ska göra din röst hörd! =)
Äntligen kom solen. Och allt ser ju bättre ut med lite solstänk på sig. Så jag har uppdaterat sidan om RackArenan och Rambobanan med en del nya bilder.
Där var det ju lite blött. Eller ganska mycket blött. Och så rätt gropigt på sina ställen. Så jag körde fast med åkgräsklipparen. Precis som jag tog fram telefonen för att ringa sambon och höra om han hade lust att putta på, så körde han förbi där på vägen, på väg till en fisketur. Jag viftade att han skulle komma och hjälpa mig.
Vad gör han då? Jo, han glider ned sakta i geggamojan som bildats vid nedfarten. Och kör så klart fast. Med en fyrhjulsdriven Ford Ranger pickup! Om han bara hade vågat gasa och inte varit så rädd för att skita ned bilen hade det nog gått alldeles utmärkt. =)
Kör inte ned här i onödan.
Nåja, med lite grenar under däcken tog han sig loss. Sedan kunde vi lyfta åkgräsklipparen till lite bättre marker. Efter det kunde jag fortsätta klippa och han kunde åka och fiska.
Vad vill jag ha sagt med det? Jo, välkomna till RackArenan för nu är åtminstone halva arenan nyklippt. Men parkera på vägen och kör inte ned på lägdan – det är stor sannolikhet att du fastnar även med fyrhjulsdrivet. Fast du kanske vet var gasen sitter? =)
rackarungarnashundskola.com 