hur träna hundmöten

Träna hundmöten på lunchen

Publicerat den mars 22, 2018 av Rackarungarnas HundskolaLämna en kommentar

Nu är det dags för ett nytt gratis träningspass i hundmöten. Vi träffas på tisdag den 27 mars kl 11.30 på Coop Bygg-parkeringen i Skellefteå. Du som tar bilen dit – låt hunden vara kvar i bilen medan vi snackar ihop oss om turordningen. Jag kommer att dela in er i två grupper, så får ni sedan vandra i väg i olika riktningar för att sedan börja mötas när ni gått ungefär halva sträckan.

Syftet med träningspasset är att du får träna på att möta andra hundar på promenaden, utan att hunden ska leva rövare. Visst kommer vissa hundar att leva rövare ändå, men kolla in steg-för-steg-tipsen som jag skrivit i ett tidigare inlägg och börja träna på fot redan nu så har du kommit en liten bit innan tisdag.

Ta med dig massor av extremt gott godis, har du inte testat korv/köttbullar/skinkosttub eller så tidigare så prova att växla upp med det.
Ta med bajspåsar.
Ta på ice-bugs/broddar om det är halkigt.
Ta med en beslutsam och positiv hundtränar-attityd =)

Ha det gott så länge så syns vi då!

/mvh Susanne

Jennie och Crixus tränade hundmöten

Publicerat den juni 6, 2015 av Rackarungarnas HundskolaLämna en kommentar

Idag hade jag besök av en vacker hund – Crixus. Han är en vit schäfer. Eller en vit herdehund. Jag är lite osäker var debatten lutar åt just nu. För det påstås ofta vara båda raserna.

Nåväl, han var här tillsammans med sin matte Jennie för att träna på hundmöten. Crixus är sex månader och har börjat bete sig skälligt och utåtagerande när de möter andra hundar.

Vi började med ett hundmöte med ganska stor avstånd, cirka 40 meter. Gick bara fint. Snabbt kunde vi göra mötena närmare och närmare. Vi bytte mötande hund, plats och situation flera gånger så det skulle känna som en nytt hundmöte för Crixus.

Han fixade det fint. Matte Jennie var bra på att intressera honom för korv istället och talade tydligt om att hon var nöjd med hans beteende så länge han skötte sig bra – vilket han gjorde typ hela tiden.

Avslutningsvis tränade vi lite fotgående, som är en bra kunskap vid hundmöten. Både Jennie och Crixus var väldigt lyhörda och duktiga. Jag ser potential i det ekipaget! =)

Här kommer en lista på de fem vanligaste misstagen som hundägare brukar göra vid hundmöten.

1. Du ger upp, helt eller för tidigt. Du gör bara tama försök att distrahera hunden med en torr, tråkig hundgodis. Och försöken görs för sent, när hunden redan hunnit ”fastna” i sina reaktioner.

Du ska ha MÅNGA GODA godisar, som köttbullar, korv, leverpastej. Du ska låta hunden få se hundmötet, men innan den hinner varva upp kör du igång med din stora distraktionsmanöver. Du visar din näve med MÅNGA GODA godisar mitt framför nosen på hunden, serverar en godis och drar sedan upp din knutna hand i brösthöjd. Tanken är att hunden ska klara sig utan godis i någon sekund och titta förväntansfullt mot dig. Om den gör det kommer det en till godis. Snabbt!

Klarar den inte det än så matar du hunden ganska friskt förbi hundmötet. Godis på godis typ. På så vis får den inte får så mycket tid, och intresse, av att kolla in den andra hunden. Gör inte det du heller. Ägna dig BARA åt din hund. Jobba dig igenom HELA mötet.

Allt eftersom tänjer du ut tiden och tålamodet hos din hund. Den ska få se den mötande hunden, du pockar på uppmärksamhet, den tittar på dig, får en GOD godis, du håller resten av godisarna i brösthöjd och utlovar att ”det kommer fler om du bara sköter dig”.

På det här viset ändrar man efter en tid tänket och förväntan i hunden. Istället för att den tänker ”Waow, nu kommer en hund – den bara måste jag skälla på” till ”Waow, nu kommer det en hund – det är då matte/husse brukar bli så intressant med sina godbitar”.

Efter typ några månader med GODA godisar kan du börja trappa ned till exempelvis Frolic eller annat mindre kladdigt. Men först efter att hunden verkligen etablerat en ny vana.

2. Du går för nära. Direkt du har kommit utanför dörren och gått några meter kommer det första hundmötet. På en trottoar eller en smal cykelväg. Då är hunden uppskruvad och det blir lätt livat.

Försök skapa stora avstånd i början på din promenad. Gå ut på gräsmattor, in i skogen, över på andra sidan vägen om ni möter en hund. Då minskar störningen för hunden.

SEN – när du lyckats få ett par lugna hundmöten på din promenad kan du börja försvåra det lite genom att inte ”hålla dig undan” lika mycket.

3. Du säger inte till hunden hur du vill ha det. En hund är en hund. Den uppskattar att du talar om vilka ramar som gäller. Faktiskt. En hund är inte en individ som blir jättekränkt, börjar gråta eller snackar skit om dig i månader om du säger att ”vet du – när vi möter andra hundar ska du titta på mig och hålla näbben”.

Så tala om hur du vill ha det. Tydligt. Det innebär inte att jag uppmanar dig att spöa hunden. Inte alls. Det innebär att du ska ”skänka solsken” så länge hunden gör rätt. Och du har all rätt att ”förmedla mörker” när hunden skäller på mötande hundar och far ut i kopplet. Jag menar att du berömmer och ger godbitar så länge hunden går vid din sida, tittar på dig och håller tyst. Släpper den dig med blicken och spanar mot den andra hunden och överväger att agera på ett dumt sätt – så ser du tanken och bryter där med ett barskt ”NEJ” och/eller ett pekfinger som puttar till hunden och bryter den från de ”dumma tankarna”. När den avbryter beteendet så erbjuder du solsken igen i form av godsaker och beröm.

4. Du skäms. Och när du skäms vill du bara därifrån fortast möjligt. Eller undviker i största möjliga utsträckning att möta andra hundar överhuvudtaget.

Låt mig göra ett test: Låt säga att du är ute och går med din hund. Ni möter en annan hund och du samlar ihop din hund vid din sida. Du jobbar med din hund. Den sköter sig rätt hyfsat och du känner att du har kontroll. Den andra hunden däremot lever rövare. Den skäller och stretar i kopplet. Tycker du att den hundägaren borde skämmas? Det har jag svårt att tro.

Jag bryr mig ALDRIG om vad den andra hunden gör och inte gör – så länge den inte drar med sig föraren eller kommer loss och attackerar mig förstås. Jag har bara ögon för MIN hunds beteende, att min hund får träna på hundmöten och göra rätt. Det tror jag du har också. Och de flesta andra hundägare. Så sluta upp med att skämmas. Sök upp alla hundmöten du kan istället och TRÄNA.

5. Du tycker att ”hunden bara ska lyda”. Att det handlar om ledarskap. Att det är rätt fjolligt att erbjuda korv och köttbullar för att få hunden att göra som du vill. Återigen vill jag då göra ett test. Låt säga att du går till jobbet, jobbar riktigt bra och går hem. Men sedan får du ingen lön. Du går dit nästa månad ändå och tänker att nästa månad får jag nog lön, säkert lite extra eftersom jag inte fick sist. Men du blir utan igen. Och igen. Chefen säger bara ”jobba på, för det har jag bestämt”. Nog skulle du börja komma lite sent, göra ett sämre jobb och en dag helt enkelt stanna hemma?

Så funkar faktiskt hundar också. De gör det som lönar sig. Om det är roligare/viktigare att skälla på mötande hundar än att lyda en förare som bara kräver utan att erbjuda en ”lön” så fortsätter de med det.

Du ”köper inte ned dig” genom att erbjuda godsaker när hunden gör rätt. Du har fortfarande ledarskapet eftersom du bestämmer för vilka beteenden som godsaker ska utdelas, och för vilka de hålls inne. Och det kommer hunden att fatta. Och göra vad den kan för att få sina godsaker.

Sen kommer den, till skillnad från oss människor, att acceptera att få ”sämre” lön ibland i form av torra hundgodisar och kanske även att lönen uteblir någon gång då och då, fast fortfarande med rejält med muntligt beröm förstås. Men med jämna mellanrum ska den ”feta lönechecken” serveras, för att hålla den goda arbetsnivån uppe. =)

Hoppas du tycker att de fem misstagen, och de fem tipsen på hur du undviker dem, var värdefulla. Kanske fick du något konkret att jobba med? Kanske vill du tipsa en hundägarkompis? Eller du kanske vill tipsa en annan hundägare som du ofta möter och tycker att den borde få chansen att läsa dessa tips? Dela gärna!
Vill du få mer handfast hjälp att hantera dina hundmöten får du gärna kontakta mig genom att mejla rackarungarnashundskola@outlook.com eller ringa/sms:a 070-577 31 87.

/ Susanne Lindberg

Thea kunde stå emot sina instinkter

Publicerat den september 10, 2014 av Rackarungarnas HundskolaLämna en kommentar

Maja, Henrik och Thea. Kolla in vilken fin kontakt de har!

För ett par dagar sedan hade jag besök av Maja, Henrik och deras finsk spets Thea. Thea tyckte inte alls om att möta andra hundar på promenaderna, hon skällde, gormade och levde rövare. Maja och Henrik hade jobbat länge för att lösa problemet men tyckte sig ha fått idétorka och kontaktade mig.

Det gäller att komma på vad som möjligen kan graderas högre för hunden, än att skälla på mötande hundar. Vad är så värdefullt att det är värt att släppa uppmärksamheten på den andra hunden?

För många hundar kan det vara en leksak, att få kampa och busa sig förbi hundmötet, och senare klara att gå fint förbi hundmötet och få busa och kampa just efteråt. Som rottweilern Ozzy som jag hjälpt tidigare, det kan ni läsa om här.

För många andra hundar funkar det bäst med godis. Det ska vara gott godis som korv, skinkost på tub, leverpastej, köttbullar och liknande. Försök inte muta en ”mötestokig” hund med tråkigt torrfoder =)

Thea tyckte korv var gott. Fast inte jämt. Hux flux var det inte alls intressant, då var det viktigare att lukta i dikeskanten. Men okej, hon var ju tyst då och promenaden närmare hundmötet kunde fortskrida.

Vi började med ett långt avstånd, åtminstone 20 meter mellan hundarna. Hon skällde ett par gånger, men kunde sedan fokusera på korvbitarna. Det gäller i början att formligen ”mata” hunden förbi den mötande hunden. Stoppa ett gäng korvbitar i ena näven och låt hunden slicka och nafsa efter bitarna vid mötet. Alternativt att du har skinkost, kläm lite då och då så får hunden slicka och ”jobba” ut det goda.

Efter några möten med riktigt långt avstånd kunde vi genomföra möten på byavägen utan problem.

Nästa möte gick bättre. Och nästa ännu bättre. Vi bytte ofta platser, hundar och hundraser så situationen skulle upplevas som ny för Thea.

Till slut mötte hon min portugisiska vattenhund, stor och svart, på en smal grusväg utan ett pip. Och gick jämsides med en av våra sibbetikar på vägen hem.

Nu börjar det vara smalt. Men Thea fixar det ändå.

Visst, det blir en sorts uttröttning när det blir flera möten efter varandra. Det positiva med det är att man som förare får chansen att berömma, visa när hunden gör rätt, istället för att banna och bli på dåligt humör.

Utmaningen för just Maja och Henrik blir att ofta hitta nyheter i godisväg som håller uppe Theas intresse för att hålla sig tyst istället för att skälla på den mötande hunden. De får se till att variera sig mellan godsakerna. Tanken är att med lite övning kommer Thea att se en mötande hund och tänka att där är en hund – då brukar matte/husse dra fram några intressanta godsaker så det är bäst jag håller koll på matte/husse. När den tanken och vanan satt sig – då brukar det gå finemang!

Tung rottweiler med hundmötesproblem

Publicerat den augusti 16, 2014 av Rackarungarnas HundskolaLämna en kommentar

Idag hade jag besök av en tjej med en rottweilerhane på drygt tre år. Tyvärr blev jag så uppslukad av det vi gjorde att jag helt glömde att fota. Men ni ska få läsa i alla fall =)

Hon kontaktade mig eftersom hon upplevde problem när de skulle möta andra hundar på promenader. Hennes hund var VÄLDIGT intresserad av att få hälsa på den andra hunden och gjorde sitt bästa för att dra sin matte med sig dit. Det var en biffig rottweiler. Snäll, go och glad. Men det är inte det första folk tror när de möter en rejäl rottis som bestämt sig för att komma och hälsa på deras vovve.

Jag hade funderat på några åtgärder. Eftersom han inte hade slagsmål och attack i sinnet ville jag testa avledningsmanöver. Att rikta intresset mot något annat som han gillar, ännu mer, än att hälsa på främmande hundar. Ägaren menade att korv, och bollar, kunde möjligen konkurrera om intresset. Jag hämtade en boll med snöre, så att den går att lattja med och behålla lättare än en boll utan snöre. Sedan började vi.

Min sambo fick agera assistent och kom först gående med en siberian huskytik. Ägaren hade lekt upp sin rottis med bollen så han visste att den fanns. När hunden noterat siberian huskytiken fiskade tjejen fram bollen och riktade rottisens intresse mot den istället. Medan hon gick mot hundmötet lekte de med bollen i ett sorts busigt fotgående. Men just vid hundmötet avbröt rottisen sin lek och gjorde ett försök att bryta sig ur och över till den mötande hunden. Men vi hade lindat kopplet ett varv runt bröstkorgen vilket gjorde att ägaren blev ”starkare” och kunde hantera situationen bättre. Rottisen fick höra ett kraftigt ”nej”, sedan fokuserade han åter på leken med matte.

Nästa möte gick mycket bättre. Och sedan fortsatte det så. Vi bytte hundar, hundraser och mötesplatser så att det inte skulle bli så situationsbundet. Det är relativt enkelt att få en hund att sluta bråka vid hundmöten om den får möta samma hund på samma plats fem-tio gånger i rad. Men det krävs att byta platser och situationer för att få mer hållbarhet i beteendet.

Rottisen och hans matte var riktigt duktiga. När han fått syn på den mötande hunden påminde hon honom om att hon hade bollen. Sedan kommenderade hon ett bestämt ”fot” och höll bollen vid bröstkorgen. Vilken kontakt! Vilken glad och samarbetsvillig rottis! Hon var jätteduktig på att läsa hans sinnesstämning. Märkte hon att han höll på att börja smygkika, och ladda lite, på den mötande hunden så fick han bollen i munnen redan då och fick liksom busa sig förbi mötet. Då släppte han tanken på den andra hunden och valde att busa med matte istället. Var han mer fokuserad kunde han få gå hela mötet igenom innan han fick boll och beröm. Det är dit vi ska sträva. Att han ska ”hålla sig” tills de har passerat. Då får han sin belöning.

Vi kom en bra bit på väg redan efter första passet. Det kan hända att vi tar ett till pass i ett hundtätt bostadsområde i ”rusningsrastningstid”. Då hoppas jag komma ihåg att fota också =)

/ Susanne