Jennie och Crixus tränade hundmöten

Hundmote

Idag hade jag besök av en vacker hund – Crixus. Han är en vit schäfer. Eller en vit herdehund. Jag är lite osäker var debatten lutar åt just nu. För det påstås ofta vara båda raserna.

Nåväl, han var här tillsammans med sin matte Jennie för att träna på hundmöten. Crixus är sex månader och har börjat bete sig skälligt och utåtagerande när de möter andra hundar.

Vi började med ett hundmöte med ganska stor avstånd, cirka 40 meter. Gick bara fint. Snabbt kunde vi göra mötena närmare och närmare. Vi bytte mötande hund, plats och situation flera gånger så det skulle känna som en nytt hundmöte för Crixus.

Han fixade det fint. Matte Jennie var bra på att intressera honom för korv istället och talade tydligt om att hon var nöjd med hans beteende så länge han skötte sig bra – vilket han gjorde typ hela tiden.

Avslutningsvis tränade vi lite fotgående, som är en bra kunskap vid hundmöten. Både Jennie och Crixus var väldigt lyhörda och duktiga. Jag ser potential i det ekipaget! =)

Här kommer en lista på de fem vanligaste misstagen som hundägare brukar göra vid hundmöten.

1. Du ger upp, helt eller för tidigt. Du gör bara tama försök att distrahera hunden med en torr, tråkig hundgodis. Och försöken görs för sent, när hunden redan hunnit ”fastna” i sina reaktioner.

Du ska ha MÅNGA GODA godisar, som köttbullar, korv, leverpastej. Du ska låta hunden få se hundmötet, men innan den hinner varva upp kör du igång med din stora distraktionsmanöver. Du visar din näve med MÅNGA GODA godisar mitt framför nosen på hunden, serverar en godis och drar sedan upp din knutna hand i brösthöjd. Tanken är att hunden ska klara sig utan godis i någon sekund och titta förväntansfullt mot dig. Om den gör det kommer det en till godis. Snabbt!

Klarar den inte det än så matar du hunden ganska friskt förbi hundmötet. Godis på godis typ. På så vis får den inte får så mycket tid, och intresse, av att kolla in den andra hunden. Gör inte det du heller. Ägna dig BARA åt din hund. Jobba dig igenom HELA mötet.

Allt eftersom tänjer du ut tiden och tålamodet hos din hund. Den ska få se den mötande hunden, du pockar på uppmärksamhet, den tittar på dig, får en GOD godis, du håller resten av godisarna i brösthöjd och utlovar att ”det kommer fler om du bara sköter dig”.

På det här viset ändrar man efter en tid tänket och förväntan i hunden. Istället för att den tänker ”Waow, nu kommer en hund – den bara måste jag skälla på” till ”Waow, nu kommer det en hund – det är då matte/husse brukar bli så intressant med sina godbitar”.

Efter typ några månader med GODA godisar kan du börja trappa ned till exempelvis Frolic eller annat mindre kladdigt. Men först efter att hunden verkligen etablerat en ny vana.

2. Du går för nära. Direkt du har kommit utanför dörren och gått några meter kommer det första hundmötet. På en trottoar eller en smal cykelväg. Då är hunden uppskruvad och det blir lätt livat.

Försök skapa stora avstånd i början på din promenad. Gå ut på gräsmattor, in i skogen, över på andra sidan vägen om ni möter en hund. Då minskar störningen för hunden.

SEN – när du lyckats få ett par lugna hundmöten på din promenad kan du börja försvåra det lite genom att inte ”hålla dig undan” lika mycket.

3. Du säger inte till hunden hur du vill ha det. En hund är en hund. Den uppskattar att du talar om vilka ramar som gäller. Faktiskt. En hund är inte en individ som blir jättekränkt, börjar gråta eller snackar skit om dig i månader om du säger att ”vet du – när vi möter andra hundar ska du titta på mig och hålla näbben”.

Så tala om hur du vill ha det. Tydligt. Det innebär inte att jag uppmanar dig att spöa hunden. Inte alls. Det innebär att du ska ”skänka solsken” så länge hunden gör rätt. Och du har all rätt att ”förmedla mörker” när hunden skäller på mötande hundar och far ut i kopplet. Jag menar att du berömmer och ger godbitar så länge hunden går vid din sida, tittar på dig och håller tyst. Släpper den dig med blicken och spanar mot den andra hunden och överväger att agera på ett dumt sätt – så ser du tanken och bryter där med ett barskt ”NEJ” och/eller ett pekfinger som puttar till hunden och bryter den från de ”dumma tankarna”. När den avbryter beteendet så erbjuder du solsken igen i form av godsaker och beröm.

4. Du skäms. Och när du skäms vill du bara därifrån fortast möjligt. Eller undviker i största möjliga utsträckning att möta andra hundar överhuvudtaget.

Låt mig göra ett test: Låt säga att du är ute och går med din hund. Ni möter en annan hund och du samlar ihop din hund vid din sida. Du jobbar med din hund. Den sköter sig rätt hyfsat och du känner att du har kontroll. Den andra hunden däremot lever rövare. Den skäller och stretar i kopplet. Tycker du att den hundägaren borde skämmas? Det har jag svårt att tro.

Jag bryr mig ALDRIG om vad den andra hunden gör och inte gör – så länge den inte drar med sig föraren eller kommer loss och attackerar mig förstås. Jag har bara ögon för MIN hunds beteende, att min hund får träna på hundmöten och göra rätt. Det tror jag du har också. Och de flesta andra hundägare. Så sluta upp med att skämmas. Sök upp alla hundmöten du kan istället och TRÄNA.

5. Du tycker att ”hunden bara ska lyda”. Att det handlar om ledarskap. Att det är rätt fjolligt att erbjuda korv och köttbullar för att få hunden att göra som du vill. Återigen vill jag då göra ett test. Låt säga att du går till jobbet, jobbar riktigt bra och går hem. Men sedan får du ingen lön. Du går dit nästa månad ändå och tänker att nästa månad får jag nog lön, säkert lite extra eftersom jag inte fick sist. Men du blir utan igen. Och igen. Chefen säger bara ”jobba på, för det har jag bestämt”. Nog skulle du börja komma lite sent, göra ett sämre jobb och en dag helt enkelt stanna hemma?

Så funkar faktiskt hundar också. De gör det som lönar sig. Om det är roligare/viktigare att skälla på mötande hundar än att lyda en förare som bara kräver utan att erbjuda en ”lön” så fortsätter de med det.

Du ”köper inte ned dig” genom att erbjuda godsaker när hunden gör rätt. Du har fortfarande ledarskapet eftersom du bestämmer för vilka beteenden som godsaker ska utdelas, och för vilka de hålls inne. Och det kommer hunden att fatta. Och göra vad den kan för att få sina godsaker.

Sen kommer den, till skillnad från oss människor, att acceptera att få ”sämre” lön ibland i form av torra hundgodisar och kanske även att lönen uteblir någon gång då och då, fast fortfarande med rejält med muntligt beröm förstås. Men med jämna mellanrum ska den ”feta lönechecken” serveras, för att hålla den goda arbetsnivån uppe. =)

Hoppas du tycker att de fem misstagen, och de fem tipsen på hur du undviker dem, var värdefulla. Kanske fick du något konkret att jobba med? Kanske vill du tipsa en hundägarkompis? Eller du kanske vill tipsa en annan hundägare som du ofta möter och tycker att den borde få chansen att läsa dessa tips? Dela gärna!
Vill du få mer handfast hjälp att hantera dina hundmöten får du gärna kontakta mig genom att mejla rackarungarnashundskola@outlook.com eller ringa/sms:a 070-577 31 87.

/ Susanne Lindberg

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s