Pepsi behövde träna – så Ulrika ordnade egna hundmötesträffar

I samband med att jag ordnade hundmötesträffen i februari så kommenterade Ulrika Wallin från Sundsvall ett av inläggen. Hon ville så gärna träna hundmöten, men beklagade att det inte fanns några sådana träffar i Sundsvall. Jag taggade då några hundägare i Sundsvall som jag känner, ifall de ville ordna något. Men intresset verkade inte så stort. Så jag peppade Ulrika att ta tag i det själv. Det blir faktiskt ofta bäst då. Och dessutom får man forma det som man själv vill ha det! =)

Efter viss tvekan satte hon igång. Ett par dagar senare skickade hon ett meddelande:

”Helloj!
Nu har jag fixat en Hundmötesgrupp och vi är redan många medlemmar👍
Tänkte höra om jag får kopiera dina tips och steg och lägga in så alla får läsa.
Jag är ju inte precis nån som kan lära ut själv och jag vill att det blir så seriöst som möjligt.
Vore jättesnällt!😃

Så glad jag blev. Självklart får hon länka/visa mina tips. Om du undrar vad det är för tips så hittar du dem här. Så roligt att även hundägarna i Sundsvall får chansen att träna hundmöten under ordnade former. Om du bor i Sundsvall eller trakterna däromkring ska du leta efter en grupp på FB som heter Hundmötesgrupp Sundsvall.

Själv ska Ulrika träna med sin blandras Pepsi, han är maltezer/bichon frisé och lite coton de tuléar. Det är han du ser på bilden överst i inlägget. Fotot har Ulrikas dotter tagit: Josephine Wallin.

Nu hoppas jag att du som bor i ett samhälle eller på en ort där det inte ordnas några hundmötesträffar tar tag i detta. Eller kanske du vill ordna fler träffar än vad jag hinner ordna i Skellefteå? Det är inte så svårt:

  • Välj en dag och en tid.
  • Välj en bra samlingsplats med gott parkeringar.
  • Välj en passande slinga där hundägarna ska gå. Cirka en km är bra om det kommer 10-20 ekipage. Efter att jag fick ”chockartade” 80 ekipage på en hundmötesträff har jag hittat en slinga som är tre km. Kanske ska du snitsla upp slingan så ingen går fel? Och ta en skärmdump av en karta i datorn och skicka med i informationen?
  • Lägg ut info på FB. Be folk dela. I informationen kan du skicka med mina, eller andra bra, tips kring hundmöten. Skriv också att hundarna får stanna kvar i bilarna medan ni styr upp i vilken ordning ni ska gå. Påminn om bajspåsar och extremt populärt godis eller favoritleksaken.
  • När ni samlas: hälsa alla välkomna. Dela upp gänget i två grupper. Ena gänget går åt ena hållet på slingan, med cirka 50 meter mellan varje ekipage.  Andra gänget går åt det andra hållet, med cirka 50 meter mellan varje ekipage. Alla hundägarna tar inte ut sina hundar på en gång, utan helst en i taget så det inte blir så stojigt innan avgång utan att det känns mer naturligt med hundmötena när ni senare börjar mötas.

Är du fortfarande tveksam? Varför ska jag … kanske du tänker. Jamen vem sjutton gör det annars? Vill du träna eller inte? Kom igen nu! Om du ordnar det så får du ju bestämma dag, tid och plats. Helt perfekt, eller hur? =)

/mvh Susanne

Tung rottweiler med hundmötesproblem

Idag hade jag besök av en tjej med en rottweilerhane på drygt tre år. Tyvärr blev jag så uppslukad av det vi gjorde att jag helt glömde att fota. Men ni ska få läsa i alla fall =)

Hon kontaktade mig eftersom hon upplevde problem när de skulle möta andra hundar på promenader. Hennes hund var VÄLDIGT intresserad av att få hälsa på den andra hunden och gjorde sitt bästa för att dra sin matte med sig dit. Det var en biffig rottweiler. Snäll, go och glad. Men det är inte det första folk tror när de möter en rejäl rottis som bestämt sig för att komma och hälsa på deras vovve.

Jag hade funderat på några åtgärder. Eftersom han inte hade slagsmål och attack i sinnet ville jag testa avledningsmanöver. Att rikta intresset mot något annat som han gillar, ännu mer, än att hälsa på främmande hundar. Ägaren menade att korv, och bollar, kunde möjligen konkurrera om intresset. Jag hämtade en boll med snöre, så att den går att lattja med och behålla lättare än en boll utan snöre. Sedan började vi.

Min sambo fick agera assistent och kom först gående med en siberian huskytik. Ägaren hade lekt upp sin rottis med bollen så han visste att den fanns. När hunden noterat siberian huskytiken fiskade tjejen fram bollen och riktade rottisens intresse mot den istället. Medan hon gick mot hundmötet lekte de med bollen i ett sorts busigt fotgående. Men just vid hundmötet avbröt rottisen sin lek och gjorde ett försök att bryta sig ur och över till den mötande hunden. Men vi hade lindat kopplet ett varv runt bröstkorgen vilket gjorde att ägaren blev ”starkare” och kunde hantera situationen bättre. Rottisen fick höra ett kraftigt ”nej”, sedan fokuserade han åter på leken med matte.

Nästa möte gick mycket bättre. Och sedan fortsatte det så. Vi bytte hundar, hundraser och mötesplatser så att det inte skulle bli så situationsbundet. Det är relativt enkelt att få en hund att sluta bråka vid hundmöten om den får möta samma hund på samma plats fem-tio gånger i rad. Men det krävs att byta platser och situationer för att få mer hållbarhet i beteendet.

Rottisen och hans matte var riktigt duktiga. När han fått syn på den mötande hunden påminde hon honom om att hon hade bollen. Sedan kommenderade hon ett bestämt ”fot” och höll bollen vid bröstkorgen. Vilken kontakt! Vilken glad och samarbetsvillig rottis! Hon var jätteduktig på att läsa hans sinnesstämning. Märkte hon att han höll på att börja smygkika, och ladda lite, på den mötande hunden så fick han bollen i munnen redan då och fick liksom busa sig förbi mötet. Då släppte han tanken på den andra hunden och valde att busa med matte istället. Var han mer fokuserad kunde han få gå hela mötet igenom innan han fick boll och beröm. Det är dit vi ska sträva. Att han ska ”hålla sig” tills de har passerat. Då får han sin belöning.

Vi kom en bra bit på väg redan efter första passet. Det kan hända att vi tar ett till pass i ett hundtätt bostadsområde i ”rusningsrastningstid”. Då hoppas jag komma ihåg att fota också =)

/ Susanne