Tung rottweiler med hundmötesproblem

Idag hade jag besök av en tjej med en rottweilerhane på drygt tre år. Tyvärr blev jag så uppslukad av det vi gjorde att jag helt glömde att fota. Men ni ska få läsa i alla fall =)

Hon kontaktade mig eftersom hon upplevde problem när de skulle möta andra hundar på promenader. Hennes hund var VÄLDIGT intresserad av att få hälsa på den andra hunden och gjorde sitt bästa för att dra sin matte med sig dit. Det var en biffig rottweiler. Snäll, go och glad. Men det är inte det första folk tror när de möter en rejäl rottis som bestämt sig för att komma och hälsa på deras vovve.

Jag hade funderat på några åtgärder. Eftersom han inte hade slagsmål och attack i sinnet ville jag testa avledningsmanöver. Att rikta intresset mot något annat som han gillar, ännu mer, än att hälsa på främmande hundar. Ägaren menade att korv, och bollar, kunde möjligen konkurrera om intresset. Jag hämtade en boll med snöre, så att den går att lattja med och behålla lättare än en boll utan snöre. Sedan började vi.

Min sambo fick agera assistent och kom först gående med en siberian huskytik. Ägaren hade lekt upp sin rottis med bollen så han visste att den fanns. När hunden noterat siberian huskytiken fiskade tjejen fram bollen och riktade rottisens intresse mot den istället. Medan hon gick mot hundmötet lekte de med bollen i ett sorts busigt fotgående. Men just vid hundmötet avbröt rottisen sin lek och gjorde ett försök att bryta sig ur och över till den mötande hunden. Men vi hade lindat kopplet ett varv runt bröstkorgen vilket gjorde att ägaren blev ”starkare” och kunde hantera situationen bättre. Rottisen fick höra ett kraftigt ”nej”, sedan fokuserade han åter på leken med matte.

Nästa möte gick mycket bättre. Och sedan fortsatte det så. Vi bytte hundar, hundraser och mötesplatser så att det inte skulle bli så situationsbundet. Det är relativt enkelt att få en hund att sluta bråka vid hundmöten om den får möta samma hund på samma plats fem-tio gånger i rad. Men det krävs att byta platser och situationer för att få mer hållbarhet i beteendet.

Rottisen och hans matte var riktigt duktiga. När han fått syn på den mötande hunden påminde hon honom om att hon hade bollen. Sedan kommenderade hon ett bestämt ”fot” och höll bollen vid bröstkorgen. Vilken kontakt! Vilken glad och samarbetsvillig rottis! Hon var jätteduktig på att läsa hans sinnesstämning. Märkte hon att han höll på att börja smygkika, och ladda lite, på den mötande hunden så fick han bollen i munnen redan då och fick liksom busa sig förbi mötet. Då släppte han tanken på den andra hunden och valde att busa med matte istället. Var han mer fokuserad kunde han få gå hela mötet igenom innan han fick boll och beröm. Det är dit vi ska sträva. Att han ska ”hålla sig” tills de har passerat. Då får han sin belöning.

Vi kom en bra bit på väg redan efter första passet. Det kan hända att vi tar ett till pass i ett hundtätt bostadsområde i ”rusningsrastningstid”. Då hoppas jag komma ihåg att fota också =)

/ Susanne

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s