När jag växte upp var båda mina föräldrar hundinstruktörer. Mamma var också testledare på korningar. Och pappa korningsdomare, lydnads-, bruks- och räddningshunddomare. Det där med domaruppdraget har aldrig lockat mig. Det är så roligt att tävla. =)
Men så började jag med Nose Work. Så fantastiskt kul! Jag blev certifierad Nose Work-instruktör 2015 och har hållit en massa nybörjar-, fortsättnings- och tävlingskurser i Nose Work. Jag räknade ihop dem häromdagen och fick det till över 200 ekipage! Jag har insett att jag vill banne mig också bli domare. Det här är så himla kul så jag vill hjälpa till att sprida sporten och dessutom se till att det blir fler Nose Work-domare i norr. Dessutom vill jag bredda mig och bli en instruktör som också är helt insatt som domare.
Jag läste på vad som behövdes. Jag skulle ha utbildat minst 50 ekipage, plus några andra krav. Jag klarade dem. Det stod även att sökande från delar av landet som inte hade så många domare skulle premieras. Jag borde passa in där också. Så jag meddelade Nose Work-klubben mitt intresse för att utbilda mig till domare. Det innebar en utbildning under tre helger plus att man skulle bakdöma på minst två tävlingar innan man blev godkänd.
Men nu vill inte styrelsen i SNWK utbilda några fler instruktörer till domare. Under obestämd tid. Istället har styrelsen beslutat att bruksprovsdomare som är sugna att bli Nose Work-domare ska få gå före. Under en helg ska de snabbutbildas, sedan bakdöma ett par gånger och sedan få köra igång. Erfarenhet av Nose Work är önskvärt – men inget krav!?
Det här resonemanget hänger jag inte alls med på. Jag fattar inte argumenten. Inte alls faktiskt. Har inte hört/läst några argument ens. Jag ser GÄRNA att det blir fler domare. Särskilt i norr. Men varför BARA bruksdomare? Varför inte både och?
Många kritiska röster har höjts mot beslutet. Nu ordnar styrelsen olika medlemsmöten runt om landet då denna fråga ska dryftas. Plus att vi ska få annan info om hur första halvåret med officiella tävlingar har fungerat.
Det erbjuds ett möte i Stockholm måndag den 21/8 kl 18.30. Då kan jag inte för jag håller i en inbokad kurs som jag inte vill ändra. Det blir så råddigt att hitta nya datum då alla deltagare kan.
Det erbjuds ett möte i Göteborg tisdag den 22/8 kl 18.30.
Det erbjuds ett möte i Sundsvall onsdag den 23/8 kl 18.30. Då kan jag inte för jag håller i en inbokad kurs som jag inte vill ändra.
Så jag nappar på Göteborg. Jag är beredd att prioritera det här. Visserligen är Göteborg längst bort om man ser till avståndet. Jag har väl sisådär drygt 120 mil enkel väg dit. Men det känns ändå smidigast, då behöver inga kurser bokas om. Jag kan åka flyg till Stockholm och byta där till Göteborg. Jag får övernatta i Göteborg och åka hem nästa morgon.
Det ska bli ett intressant möte. Det är inte livsnödvändigt för mig att bli Nose Work-domare. Det är sannerligen inte för det ”enorma” domararvodet jag vill döma. Om pengar är det viktigaste är det ju hundra gånger mer inkomstbringande att hålla en helgkurs istället. Jag tycker bara att det skulle vara ruggigt intressant att få växla upp ordentligt i just den här sporten och försöka föra den i en riktning som känns bra.
Så jag hoppas på att få några vettiga svar och argument som gör att jag förstår varför bruksprovsdomare, som inte behöver ha erfarenhet av Nose Work överhuvudtaget, anses mer lämpade än Nose Work-instruktörer med flera års erfarenhet i sporten. Något smart måste ju styrelsen ha tänkt.
Jag blev intervjuad av Hundetablissemanget i denna fråga. Det blev en podd som du hittar här: http://www.hundetablissemanget.se/det-senaste/nose-work-i-fa-ra-ndring
/ Susanne
Låter som ett mycket märkligt beslut. Jag är oerhört nyfiken på hur detta bemöts. Borde kanske försöka åka på mötet – jag har ju faktiskt bara 6 mil till Göteborg. Jag hoppas i vilket fall att du får ett otroligt välmotiverat svar för det verkar obegripligt för mig.
Ja, åk dit så hoppas jag att vi ses!?