Antingen vinner man eller så lär man sig något

Förra helgen tävlade jag Nose Work med dotterns cavalier Gizmo. Det var en upplevelse – kan man säga.

Tävlingen var i klass 1 i Nordvik. Dottern tävlade med sin border terrier som hon har hos sin pappa och jag fick äran att föra Gizmo.

Vi började med banvandring. Min grupp skulle ha inomhussök och fordonssök först. Det såg ut så här.

Första delen av inomhussöket.
Andra delen av inomhussöket.
Fordonssöket. Tre fordon. Röd buss med släp och traktorn till höger. Hundarna fick sätta upp tassarna på alla fordon utom bussen.

Områdena kändes ovanligt stora. Vilket jag gillar, då blir det inte bara att kasta sig in och paniksöka utan att verkligen jobba metodiskt. Tiden i inomhussöket var fyra minuter. Tiden för fordonssöket var tre minuter vilket kändes lite tajt.

Min plan för inomhussöket var att söka från vänster till höger. Så jag och Gizmo började med boxarna till vänster. Han visade lite intresse den bortre boxdörren men kunde inte fästa upp så jag visade vidare. Och så såg jag plötsligt intresse vid däcken. Han söker sig ned och gör en fin markering mellan de båda däcken. Markering! Rätt! Yes.

På fordonssöket hade jag bestämt mig för att springa förbi de första fordonen och börja med traktorn. Jag vet att Gizmo har lätt för att sätta upp tassarna på fordon, och vi hade fått veta att det var ok att sätta upp tassar på traktorn och på släpvagnen, men inte på den röda bussen. Och om jag hade gjort som vanligt hade jag börjat med släpet, sedan sökt av bussen, och så släpet på andra sidan och efter det gått över till traktorn. Men om Gizmo sätter upp tassarna fyra gånger på bussen är vi ju rökta. Så därför ville jag börja med att söka av traktorn, sedan släpet och sist bussen.

Vi började med traktorns bakdäck, sedan jobbade vi oss runt fronten och bakåt. Mitt emellan bakhjulen, i ”kopplingsdrag-grejen”, så stannar Gizmo till och sätter sig så snyggt. Markering. Rätt! Waow, vilken kalasstart!

Senare blev det banvandring för utomhussök och behållarsök. Det såg ut så här.

Domare Adam Hübinette har banvandring för utomhussöket.
Behållarsöket i två rum.

Jag bestämde mig för att köra principen vänster till höger på utomhussöket. Det var ju som två avdelningar. Så jag tänkte ta en avdelning i taget, kanterna runt först och mitten sen.

På behållarsöket var det också som två rum. Där tänkte jag söka av det första rummet först och sedan gå längre in och ta resten.

Det började bra på utomhussöket. Fast dottern stod en bit bort och såg på vilket gjorde att Gizmo ville titta mot henne ibland. Plötsligt såg jag ett intresse vid en mur mellan de båda avdelningarna. Men Gizmo släppte det. Jaha, doften var alltså här någonstans men han kunde inte lokalisera den. Jag visade att han skulle söka i området igen. Då stannade han och luktade noggrant på en blomma! Hmm. Och sedan stannade han till och luktade på någon annan störningsdoft på en sten i muren. Synd att han tappade tråden. Vi jobbade oss vidare i resten av området och återgick sedan till det intressanta stället. Men Gizmo klarade inte av att fästa upp var doften kom ifrån och tiden gick ut. Skit också. Domaren visade var det var, och det var bara cirka tre decimeter från där han stannade till första gången. Och blomman och störningsdoften låg ungefär en decimeter ifrån doftkällan.

Nåja, då var det dags för behållarsök. Gizmo kollade snabbt av det första rummet. Inget verkade intressant. Så vi gick in i det andra rummet. Inget verkade särskilt intressant. På vägen tillbaka till det första rummet stannade han vid en låda och nosade noggrant i ett hål. Jag kände hoppet stiga och gjorde en tabbe. Gick närmare. Och då la sig Gizmo och markerade. Och jag köpte markeringen. Fel! Klantarsle. Man får inte låta sina egna förhoppningar göra att man pressar hunden att göra sin markering. Samtidigt ska ju inte hunden göra den utan att den hittat rätt doft heller. Det blev en lärpenning för framtida träning.

Gizmo med sitt brons i fordonssök, och Solveig med silver och guld.

Jaha, då var den dagen slut. 2 av 4 gömmor funna. Hyfsat okej för vår första tävling tillsammans. Vi fick brons i fordonssöket, dottern fick silver med sin border terrier – plus guld i inomhussöket. Det var kul. Och nästa dag skulle det nog gå ännu bättre – då var vi ju varma i kläderna.

Nästa dags banvandring inleddes med behållarsök och utomhussök. Det såg ut så här.

Behållarsöket dag 2.
Utomhussöket fotat från ett annat håll än där man startade. Man startar till höger i bild.

På behållarsöket delade jag in kartongerna i en vänster och höger sida. Jag tänkte ta ena sidan när vi sökte av åt ena hållet och andra sidan när vi sökte tillbaka. Fast det blir ju ofta lite hoven droven ändå.

På utomhussöket ville jag börja med björkveden till vänster, sedan jobba oss runt ytterkanterna först och sedan söka av grejer i mitten i slutet.

Redan när jag kom till tävlingsområdet med Gizmo märkte jag att han inte riktigt var ”online”. Istället var han väldigt fokuserad på att gnälla mot andra hundar, lukta på fläckar i gruset bredvid testbanan och slutligen hittade han en fläck utanför entrén till behållarsöket där han klapprade tänder – som han gör när det luktar löptik. Jag gjorde en Hemlige Arne – alltså att jag band fast Gizmo i ett stuprör, visade honom godis och låtsades springa och gömma det mot tävlingsområdet till. Jag bar också in honom när det var vår tur så han inte skulle lukta på löptiksfläcken igen. Men det hjälpte inte. Hela behållarsöket gick han mest och luktade i golvet mellan kartongerna gjorde och trampade sig själv på öronen för att han spårade så mycket. Jag visade med handen mot kartongerna för att fånga upp hans intresse men det gick tungt. Till slut visade han ett halvhjärtat intresse för en låda och jag chansade. Markering. Fel. Suck.

På utomhussöket började det bra i några sekunder. Sedan återgick han till intresset för andra dofter och trampade runt på sina öron igen. Jag jobbade frenetiskt och visade mot olika grejer att söka av. Men det var svårt. När hundar hamnar i det här stadiet brukar jag säga att de har rattat in fel radiokanal. De är liksom bara mottagliga för den musik som spelas på den kanalen, det vill säga dofter av andra hundar. Även om de då snubblar över nose work-doften så har de väldigt svårt att ta den eftersom det är en helt annan musik som spelas på en annan kanal. Jag såg att Gizmo visade ett snabbt intresse på ett ställe innan han återgick till sitt hundsniffande. Hade han varit inställd på rätt kanal hade han följt upp den där doften, men nu låg det på andra plats i prioritetsordningen. Frustrerande. Tiden gick ut utan att vi fyndade. Domaren visade var gömman var, i knähöjd under en hylla. När jag specifikt visade Gizmo att han skulle söka i området så hittade han, och jag belönade ljudligt och rikligt och hoppades att det skulle göra att han hamnade på rätt radiokanal till nästa sök.

Efter det banvandrade vi för inomhussök och fordonssök. Det såg ut så här:

Inomhussöket.
Fordonssöket bestod av dessa två släpar.

Jag funderade på att göra en Hemlige Arne igen men jag kunde ju inte öppna dörren och springa in i inomhussöket hursomhelst. Så jag hoppades istället på det bästa. Men Gizmo gnällde mot andra hundar på platsen där vi väntade, och ville ställa sig in. En tik vindade han in ordentligt och skrek riktigt för att han så gärna ville träffa den. Hoppas verkligen att den tiken inte var i löpen och att matte struntat i att anmäla det. Jag började köra lite rallylydnadsövningar istället för att försöka få lite kontakt och avleda från ”fel radiokanaler”.

Så var det vår tur. Vi gick in, jag lät Gizmo vinda ett tag vid startlinjen och peppade honom. Så körde vi igång. Och nu sökte han riktigt bra. Vi jobbade oss runt från vänster till höger och tog saker i mitten sist. Han visade något intresse inne i en hörna men det blev inget mer med det. Så vi fortsatte och kollade av allt igen. Så gick tiden ut. Jä-la skit. Och vet ni var doftgömman låg? Jo, på det enda ställe jag missat att låta honom söka av. Så himla typiskt. Vi hade verkligen behövt lite flyt nu. Bara för att förstärka att han fyndade när han faktiskt sökte ordentligt. Nåja, han fick hitta den i efterhand och jag belönade rikligt i hopp om att den goda trenden skulle hålla i sig till fordonssöket.

Men på fordonssöket blev han återigen en spårhund som trampade sig på öronen. Jag visade mot de olika delarna i fordonen och han luktade lite tvärt och återtog sedan sitt djupa studerande av alla dofter i gräset runt fordonen. Fel radiokanal igen. Suck. Dessutom var han nära att pinka men jag hann avstyra det hela. Tiden gick ut och domaren fick visa var gömman var. Den låg ganska högt till för en liten hund och var nog rätt svår att få in i nosen. Särskilt om man som Gizmo fokuserar på gräset …

Så vi hittade inte någon doftgömma! Mitt sämsta resultat någonsin. Men jag tog det inte så hårt. Den här tävlingen var ju mest som en bonus medan jag väntade på klass 2-tävlingarna med Hagel. Jag och Gizmo ska ju mest troligt inte ha en tävlingskarriär ihop, det ska han ju ha med min dotter och de verkar jobba bättre ihop.

Men jag tänker på rubriken jag skrev: ”Antingen vinner man eller så lär man sig något”. Det var en klok tjej som sa så. Hon blev intervjuad av en tidning eftersom hon går en utbildning för att bli professionell dataspelare – typ. Det kallas e-sport. När hon spelade och förlorade så var det förstås trist – men hon tänkte det där smarta ”Antingen vinner man eller så lär man sig något”. Det har jag nappat på. För det är ju precis så det är. Man lär sig ju hela tiden, särskilt när det går dåligt. Så jag tänker dela med mig av mina tankar på hur jag skulle försöka jobba bort detta intresse för andra hundar och deras dofter – om jag och Gizmo skulle tävla fler gånger. För du eller din kompis kanske har samma problem?

  • Jag skulle se till att köra bland de sista på alla Nose Work-träningar med träningsgänget. Så att han får gå med en massa andra hunddofter i sökområdet.
  • Jag skulle lägga godis intill doften för att öka värdet av att ha rattat in Nose Work-radiokanalen. Skulle Gizmo ändå ha svårt att välja NW-doften först skulle jag göra en Hemlige Arne och springa runt på ett peppande vis och pilla lite här och var i sökområdet.
  • Jag skulle träna mer på att andra hundar vistas nära sökområdet när Gizmo söker. Blir han för distraherad gör jag som ovan – lägger godis intill doften och ev agerar Hemlige Arne. Så har vi tränat tidigare med god effekt.
  • Jag skulle träna starter, där han får vinda in doftgömman redan i starten. På så vis tänker jag att han lättare tänker Nose Work när vi ställer upp oss i vår startposition. Att det blir som en vana att slå på nosen (på NW-radiokanalen) när vi gör vår startrutin.
  • Jag skulle öka värdet av doften, se till att ofta träna med godis intill och hylla honom enormt när han hittar.

Har du något fler förslag? Ös på bara =)

Nu siktar jag mot klass 2 i Hörnefors med Hagel i stället. Då ska jag komma ihåg att säga färdig när vi hittat två gömmor. Om vi hittar dem alltså …

/ Susanne

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s