Idag hade jag Åke och hans unga goldenhane Wilmar på besök. De ville få hjälp med att lägga upp sina första viltspår på ett bra sätt.

Vi gick ut i skogen och satte igång. Med att slåss med myggen alltså. Medan vi slogs med myggen så berättade jag hur vi skulle göra.

Åke skulle få gå in skogen med sidvind och sedan efter cirka 40 meter göra en mjuk sväng åt höger så han gick med vinden i ryggen. Det är VIKTIGT att du ser till att spåret till största delen blir i MEDVIND för hunden. Med medvind så tvingas hunden att verkligen spåra med nosen nere i backen. Den lär sig rätt sätt att lösa uppgiften. Om hunden flera gånger på sina nybörjarspår får MOTVIND så är risken stor att den lär sig att ”fuska” på spåret och jobba med hög nos i luften. Och det kommer inte att funka sedan när spåret börjar gå mer kors och tvärs. När det blir medvind kommer hunden att ha svårt att lösa uppgiften.

Efter ytterligare cirka 60 meter i medvind skulle Åke knyta fast älgklöven, som han dragit i ett rep efter sig, i ett träd och sedan gå vidare i en båge tillbaka till mig. Man får inte gå tillbaka samma väg, då blir det ju två spår i olika riktningar. Under tiden skulle jag stå och hålla Wilmar i kopplet så han skulle bli nyfiken på vad husse hade för sig.

Vi fortsatte att slåss mot myggen medan vi väntade på att spåret skulle ”ligga till sig”. Det bör minst få ligga i en kvart så att det hinner sjunka ned lite bland blåbärsriset. Spåret får gärna ligga en halvtimme så blir det ännu bättre. Sedan kan man allt eftersom utöka liggtiderna till en timme, två timmar, fyra timmar och när hunden behärskar det så kan du lägga ut viltspåret på kvällen och låta hunden följa det dagen efter.

Många tror att man måste droppa blod under spåret också men själv tycker jag inte att det är så viktigt. Visst kan du testa det någon gång bara för att veta att hunden klarar det och inte tycker att det är läskigt. Men huvudsakligen kan du fokusera på att bara dra klöven. När det sedan blir blod på ett riktigt eftersök så blir det som en härlig prick över i:et. =)

När det hade gått en dryg kvart stod vi inte ut längre. Vår blodsmängd hade nog halverats av alla mygg-angrepp. Så vi lät Wilmar få på sig en spårsele och spårlina och sätta igång att spåra. Det är inte så stor vits att man säger ”spåra” i början eftersom hunden ändå inte vet vad det är. Försök bara låta hunden sätta igång på egen initiativ så blir det bäst.

Wilmar visste precis vad han skulle göra och nosade iväg i ett lagom tempo. Åke hängde efter utan att störa. Kurvan gick bra och Wilmar följde precis den väg som Åke gått, det kunde vi se eftersom Åke satt upp snitslar längs vägen.

Snart kom Wilmar fram till klöven. Ännu var han inte så förtjust i den, den var snudd på läskig. Men han fick en massa beröm och såg stolt ut. Jag tror Wilmar kommer att gilla klöven bättre när han blir lite äldre. Och skulle han inte det så går det ju alldeles utmärkt att lägga vanliga personspår istället med godis/leksak på slutet.

Här summerar jag några tips för dina första viltspår:

• Se till att det är medvind på de första fem–åtta spåren. Undvik motvind.
• Låt hunden se när du går ut spåret. En medhjälpare kan hålla hunden åt dig, eller så knyter du fast den i ett träd eller låter den sitta i bilen och se när du går iväg. Längre fram i träningen, efter cirka tre till fem spår, kan du testa att lägga ut spår utan att hunden ser det. Och sedan komma dit med hunden och bara sätta den i arbete direkt.
• Markera med snitslar var du har gått. Så har du koll.
• Gå inte tillbaka i samma spår när du är klar.
• Gå cirka 100-300 meter långt under de första fem spåren. Sedan kan du börja förlänga dem till 300-2000 meter.
• Låt spåret ligga i minst en kvart innan du låter hunden spåra. Det är bra om spåret får ligga i 30-45 minuter. När hunden har gått cirka fem spår kan du börja ha längre liggtider på 2-4 timmar och allt eftersom utöka till dygnsgamla spår.
• Testa sedan allt eftersom att låta hunden spåra i varierade miljöer. Som sandtag, kalhyggen, kalhällar. Och kom ihåg att ha roligt och njuta av hur din hund löser uppgiften med sin fenomenala nos! =)

/ Susanne