Det viktigaste att tänka på när du ska börja lägga spår åt din hund är vinden. Är vinden fel riskerar hunden att lära sig ett spårbeteende som inte alls kommer att löna sig i längden.

Du ska se till att det är medvind på de första spåren. Vinden ska blåsa dig i nacken. Inte i ansiktet.

Om du och hunden har motvind på spåret kommer hunden sannolikt att gå med hög nos och bara vinda in spåret. Det blir sök istället för spår. Det må vara om det händer någon enstaka gång men om hunden flera gånger lyckas lösa sina första spår på det här viset kommer den att tycka att det att ett skitbra sätt att lösa uppgiften. Den lär sig att fuska. Det kommer att fungera så länge spåren är raka såsom man gör i början. Men när spåret sedan börjar läggas i vinklar hit och dit så kommer den hund som har lärt sig att fuska inte att klara uppgiften längre. För att kunna följa ett spår gäller det att verkligen nosa på fotavtrycken nere i marken. Och om du ser till att det är medvind på hundens första spår så kommer hunden att ”tvingas” sätta ned nosen i backen för att få upp vittringen.

Jag har sett hundar som har lärt sig att fuska på spåret. Där föraren inte har tänkt på i vilken vind som spåret presenterades första gångerna för hunden. Dessa hundar spårar ofta med en slarvig stil där de kastar fram och åter över spåret. De tvärkollar ibland att de är på rätt väg och sedan dundrar de vidare. Och hux flux blir det en vinkel på spåret och ”fuskhunden” kan sällan reda ut det.

Hur löser du det? Det blir att backa i träningen, se till att verkligen ha stark medvind på spåret och lägga godisar här och var under dina fötter medan du går. Det gör att det blir mer värdefullt för hunden att verkligen stoppa ned nosen i blåbärsriset och lukta. Du kan börja med några riktigt goda godisar som korv eller köttbullar. Sedan när hunden blivit bättre kan du börja lägga torrfoder eller liknande längs spåret. Det gör att hunden får hjälp att förstå var det är värdefullt att hålla sig, men den behöver inte stanna upp hela tiden för att smaska på godisarna. Torrfoder är sällan värd den uppoffringen liksom =)

En sak till: Se till att gå cirka 80-100 meter på de första spåren. Gärna med godis här och var längs sträckan, och med en kul leksak eller en plastlåda med extra många godisar på slutet. Många lägger för korta spår – typ 15-30 meter vilket gör att hunden många gånger bara hinner uppleva förvirrningsfasen. Med lite längre spår på 80-100 meter hinner hunden inse att om den följer dessa fotspår så leder det till godsaker, upprepade gånger. Chansen ökar att den hinner komma till slutsatsen att spår leder till något värt. Vilket gör att den faktiskt lärt sig något och fått positiva erfarenheter som gör att den är ännu mer peppad nästa gång.

Här kan du läsa ännu mer tips om spårning, från en artikel som jag la upp tidigare. Du får veta mer om liggtider, föremål i spåret och annat som du behöver ha koll på. Och se några filmer =)

Hur har de första spåren gått för dig och din hund? Vilka spår brukar du lägga? På vilka sätt brukar du utmana den? Kommentera gärna artikeln på FB eller direkt i inlägget.

/ Susanne