Snyft – valpkursen är slut

Kicki och Jäger hade en bra start, Jäger satte igång nosen direkt.
Kicki och Jäger hade en bra start, Jäger satte igång nosen direkt.

Usch så fort man hinner fästa sig vid folk och deras hundar. Nu i måndags avslutades valpkursen med spårövningar. Även om det var sorgligt att det var sista gången så var det enormt roligt att se ekipagen jobba!

Lille Valle fixade spåret också. Han växte enormt i  självförtroende på bara cirka 60 meter =)
Lille Valle fixade spåret också. Han växte enormt i självförtroende på bara cirka 60 meter =)
Göte och Rocky jobbade på bra och hittade korvhögen på slutet.
Göte och Rocky jobbade på bra och hittade korvhögen på slutet.

Vi gjorde spår som var cirka 60-80 meter långa. Det är bra att ha lite längd på dem så att polletten hinner trilla ned på valparna.

Många reagerade och jobbade på liknande sätt: de fattade typ ingenting de första fem metrarna. Men så råkade de snubbla över en korvbit och fick upp intresset. Efter att ha tagit sig ytterligare tio meter, man får ha tålamod och inte bråttom, så började valparna ana att ”om jag följer och sniffar efter de här fotstegen som jag känner doften av – så fyndar jag korv då och då.”

Efter det fick de upp lite fart och självförtroende, vågade gå framför sin förare och ta för sig. Och sista 15 metrarna syntes det verkligen hur de jobbade och spårade! Sedan fick de hitta en skojig leksak och/eller en hög med godsaker på slutet och hyllas av sina ägare.

Frost och Sara började försiktigt, som de flesta andra, men efter halva sträckan var det skillnad.
Frost och Sara började försiktigt, som de flesta andra, men efter halva sträckan var det skillnad.
Sicko och Paulina jobbar sig fram i terrängen. På ett ställe kröp Sicko under ett träd för att kunna fortsätta att spåra, det var jättetrångt, men tyvärr hann jag inte fota då.
Sicko och Paulina jobbar sig fram i terrängen. På ett ställe kröp Sicko under ett träd för att kunna fortsätta att spåra, det var jättetrångt, men tyvärr hann jag inte fota då.

På spåren la vi även ut en spårpinne, en träpinne som föraren hållit i. Skulle valparna missa pinnen skulle vi inte bry oss utan bara fortsätta. Men om valparna fann pinnen, duttade på den med nosen eller så, ja då skulle vi berömma. Förvånansvärt många valpar fann verkligen sin pinne och blev glada över att hitta något som luktade matte eller husse.

Moa och Caxa löste spåret fint, hittade pinnen och slutet.
Moa och Caxa löste spåret fint, hittade pinnen och slutet.

Målet med övningen var att valpägarna skulle lära sig ett bra sätt att aktivera sin hund, låta den komma till sin rätt och få en utmaning. För det ger hundra gånger mer att lägga ett spår än att gå den vanliga kvartersrundan. Det är så mycket mer givande, tröttande, stimulerande och roligt! På en direkt fråga menade alla deltagarna efteråt att de skulle ”våga” lägga spår på egen hand senare. Det låter bra, då känner jag mig nöjd. =)

Läs här nedan vilka tips om spårning som de fick med sig hem:

Att tänka på när du ska spåra med din hund Rackarungarnas Hundskola

Medvind. Se till att spåret i största möjliga mån läggs i medvind, med vinden i nacken. I andra hand sidovind. Undvik motvind så mycket det går, i alla fall under hundens första månader i sin spårutbildning. På så vis tvingas hunden att verkligen sätta ned nosen i marken och spåra, det blir en vana att lösa uppgiften på detta sätt. Blir det ofta motvind i början kan hunden frestas att ”fuska” och gå med huvudet högt – vilket ställer till det senare när spåren blir längre och krångligare.

Synretning. Den första tiden kan du låta hunden sitta i bilen och se när du går ut spåret. Detta för att den ska ”gå igång” och förstå vad den ska göra. Det gör inget om den skriker och gapar =) Efter några gånger kan du testa att ha ”smyglagt” spåret utan att hunden har sett det och sedan åka till platsen och spåra.

Liggtider. Lämpliga liggtider för spåret är minst 15 minuter och runt en timme. När hunden blivit van kan du utöka ytterligare och variera mellan 30 min till 120 min.

Föremål. Lägg olika föremål i spåret, träpinnar, pipleksaker, trasor och annat. När hunden blivit erfaren kan du börja utmana den med mindre saker som tändstickor. Som slutföremål har du hundens favoritleksak, eller en liten låda/påse med godis.

Godis. Godis kan ibland strös med ojämna mellanrum i själva spåret för att peppa eller motivera en ”fladdrig” hund att hålla sig i kärnan. Men överdriv inte. Om godis används är tanken att det så småningom ska fasas ut för att endast ligga som slutmål.

Andra personer. Låt det inte gå för många spår innan du låter andra personer gå spår åt din hund. Annars är risken att hunden tror att det är bara dina fötter som räknas som spår.

Snistlar. Snitsla spåren noga de första gångerna. Men försök tunna ut antalet snitslar, och gå då och då spår som är helt osnitslade. Det tränar upp din tillit till hunden. Det tränar även upp hundens självförtroende som spårhund då du inte ”vet bäst” och kanske ibland lägger dig i mer än du borde.

Miljön. Se till att variera miljön som ni spårar i. Tät skog ibland, gles sandhedsskog ibland, kalhygge, klippt lägda, sandtag, kalhällar. Testa dig fram. Utmana lite.

Våga. Våga bege dig ut i skogen nu. Ta med laddad mobiltelefon. Ta med en kompass om du vill. Ta med en vän – som får stanna vid startpunkten. Allt som gör dig tryggare och att du vågar lägga spår. För det är värt det! Det är så roligt att se sin egen hund få briljera och visa vad den kan. Visa hur imponerad du blir! Njut av ert samarbete.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s