I lördags var jag och tävlade i rallylydnad. Siberian huskyn Flinga startade i nybörjarklass, som vanligt, och vorstehn Hagel hade sin andra start i avancerad klass.
Jag och Flinga har ju tragglat på och allt eftersom förbättrats. Vi har haft 50 poäng, 58 poäng – sist slog vi till och hade 67 poäng. Det kan du läsa mer om här. Men man ska ju ha minst 70 poäng för att det ska bli ett så kallat kvalificerat resultat.
Nu tog jag ut henne i god tid inför hennes runda. I vanlig ordning reste hon ragg och kunde inte ta godis för att det var så spännande med allt nytt. Men efter ett tag samlade hon sig och kunde börja lyssna på vad jag hade att säga. Vi gjorde några uppvärmningsövningar och hon kändes alert.
Så gick vi in. Vi gjorde första skylten, andra, tredje och fjärde. Hon var med mig hela tiden! Det var nästan som om jag tävlade med Hagel, sådan bra känsla och kontakt hade vi! Jag var förstummad och bara väntade på när hon skulle tappa tråden och göra annat. Men hon höll fokus hela vägen in i mål! Sååå himla roligt. Det räckte till 89 poäng. Vi blev 6:a av ca 30 startande! Alltså waow! Så här såg delar av den rundan ut, min kompis Victoria hann inte riktigt med i starten.
Sedan var det dags för jag och Hagel i avancerad klass. Tack och lov var inte backa-skylten med. Däremot var det en hel del sidbyten att hålla koll på. Vi gick in och gjorde vårt bästa. Vi hade en bra känsla och ett bra fokus. Det landade i 81 poäng och en seger i klassen!
Efter det var det Flingas andra runda. Jag gick in med ett nytt självförtroende och hoppades att hon ville upprepa bedriften från förmiddagen. Men snart märkte jag att det var rätt mycket av den vanliga Flinga på plats. Hon tappade tråden, glömde vad sitt framför var och vi fick ta om och tjorva på en del saker. Men jag tänkte att jag ska inte tjura ihop, jag ska jobba och peppa ända in i kaklet. Och det räckte! Det blev ändå hela 86 poäng! Inte illa. Så här såg den rundan ut.
Så var det sedan dags för Hagels andra runda. Nu var det en runda med två backningar, en på vänster sida och en på höger. Och vi är liksom inte riktigt klar med inlärningen av detta backande. Det funkar typ 30 procent av gångerna =) Så jag tänkte att vi gör vårt bästa på dessa skyltar och ser till att gå ”all in” på de andra skyltarna så kanske det räcker ändå. Det gick skapligt. Vänster backa blev helt knas men höger backa såg ändå vettigt ut. Skulle det räcka? Vi gick ut, firade och jag tog fram kopplet och gick till Honnörsrutan. Där inne skulle Hagel sitta på vänster sida i en och en halv minut. Det gick fint. Jag tänkte att kanske, kanske räcker det till ett kvalificerat resultat.
Lite senare blev det prisutdelning. Jag blev uppropad först!? Det visade sig att jag blivit diskad eftersom en liten bit av leksaken stack ut ur min ryggficka när vi gjorde Honnören. Så jädra snopet. Så besviken jag blev först. Jädra snorkisar! Men jag VET att reglerna är sådana. Och jag kollade supernoga innan jag gick in på rundan att både koppel och leksak var undanstoppade och osynliga. Men när jag sedan var klar och tog fram kopplet för att göra Honnören så måste leksaken ha glidit med en bit och blivit synlig. Och jag glömde kolla allt igen innan jag gick in. Gissa om jag kommer att komma ihåg det JÄMT i fortsättningen? Jag kommer även att be andra kolla hur det ser ut innan jag går in, så jag inte trots allt missat något. För vet ni vilken poäng jag hade fått om jag inte blivit diskad? 73 poäng. Ett kvalificerat resultat. Suck.
Nåja, nu har jag fått en rejäl uppläxning och om två veckor har jag en ny chans i Kalix. Då ska vi tävla både fredag och lördag, två rundor för varje hund varje dag. Med lite tur kanske Flinga tar sitt tredje kvalificerade resultat i nybörjarklass och får diplom. Och med lite tur har jag lärt Hagel ännu bättre att backa till dess. Och leksaken kommer aldrig mer att sticka ut! =)
/ Susanne
rackarungarnashundskola.com 