Så ordnar du så att slutet blir bra för hunden

Det finns en stor nackdel med att ha hund. Något som man aldrig slipper undan. Det är när dagen kommer då hunden är för sjuk eller för gammal för att leva vidare. När det är dags att ta farväl. Så här kan du göra för att det ska bli så bra som möjligt för hunden.

Jag har en klok kompis med hundar. Hon heter Maria Tafvelin. Hon tog hand om en omplaceringshund, en staffe som hette Cornelis. Allt var frid och fröjd tills han en dag kolliderade med en av de andra hundarna när de rusade runt. Det hela tog så olyckligt att Cornelis blev lam på båda bakbenen. Så himla gräsligt bara att behöva se detta hända!

Maria bestämde sig för att göra allt för att försöka rehabilitera detta. Hon tränade och kämpade. Cornelis blev bättre. Han började kunna stödja på benen. Han gick vingligt – men han gick! Men så en dag insåg Maria att han faktiskt hade ont. Han hade inte haft det tidigare men nu började hon se tecknen. Det var det som avgjorde. Det var dags att säga farväl.

Då gjorde hon ett sådant fint slut. En dag fyllt med värda grejer för Cornelis. En dag med bad i fjärden, äta upp en torkad gammal fisk, dela en burk Bullens pilsnerkorv och annat som Cornelis uppskattade. Du kan läsa hela hennes inlägg om den dagen här. Men hämta snytpapper först.

Jag vill berätta om det hon gjorde så att du också kan fundera över vad som ger just din hund ett bra slut. Vad skulle göra att det blir en värd dag för din hund, som också blir ett ljust minne för dig att tänka tillbaka på?

Du bör också fundera på hur du vill att det ska bli precis vid slutskedet. Hur blir det bäst för din hund? Hatar den att åka bil? Är den rädd för att gå in till veterinären? Kanske det blir bäst att veterinären kommer hem till dig istället? Då får hunden känna lugn och harmoni ända in i slutet.

Jag har själv ett minne som är lite tungt. Som har lärt mig att tänka efter när det gäller just det här. Jag hade tidigare en malinois som hette Nitro. Nitro var den mest personliga hund jag någonsin har haft. Han var ganska osäker på folk, gillade inte vem som helst, men gjorde allt för mig och var en superduktig räddningshund.

När det var dags för honom att gå vidare till hundhimlen åkte jag till veterinären. Jag satt på golvet och gosade med honom. Veterinären gav honom en spruta så han blev trött. Så var det dags att lyfta upp honom på bordet så veterinären kunde sätta nålen för det sista medlet. Jag kunde lyfta honom själv. Jag ville lyfta honom själv. Men veterinären, en man, ville vara tjänstvillig och hjälpa till. Så han lyfte också. Fastän Nitro var så sömnig så märkte han det. Och det uppskattades inte. Han morrade dovt. Åh, vad jag ångrar det! Så himla dumt slut. Att han skulle måsta morra och vara obekväm i just den här situationen.

Men gjort är gjort. Det enda jag kan göra är att dra lärdom av det. Att se till att det i alla fall leder till något bra. Jag har tänkt efter när det gäller slutet för mina efterföljande hundar. Och jag skriver detta inlägg så att du som hundägare förhoppningsvis slipper göra samma misstag som jag. Se till att slutet blir bra. Det kommer både du och din hund att uppskatta.

Kommentera gärna. Hur vill du göra en sista värd dag för din hund när det är dags? Vad skulle ni göra? Leka? Äta?

/ Susanne

Fotnot: Distriktsveterinärerna på Travet i Skellefteå kan göra hembesök i samband med avlivning. Djurkliniken i Skellefteå har i dagsläget inte möjlighet det. Här kan du läsa mer om vad Djurkliniken skriver kring ämnet.

6 thoughts on “Så ordnar du så att slutet blir bra för hunden

  1. Avlivade en av mina hundar i somras på Djursjukhuset i Gammelstad. Fick ett fint avslut med underbar personal som var så omtänksamma och gav mig den tid jag behövde för att säga farväl. Dit kommer jag åka igen när det är dags för dom andra.

  2. Hade en labbe som fick reumatism å efter kortison i ngt år höll inte kroppen längre. 😦 smärtan gjorde att hon inte orkade gå osv låg mest så då bestämde jag mig att nu är dagen kommen ringde veterinären å på kvällen kom hon hem till oss. Mina föräldrar skötte våra barn på övervåningen så vi fick göra de så lungt å fridfullt som möjligt. Under dagen å kvällen medans vi väntade på veterinären fick hon massor av goda hundben som vi hade kvar osv mkt gos å mys. Allt gick lungt å stilla till sista andetaget var taget å de togs i hennes egen säng å i hennes hus med husse å matte vid sin sida. Å hon förstod nog att stunden var kommen. Bättre avslut kunde de inte bli för henne lr för oss. Usch vad jag började gråta nu. Många år sen hon togs bort, men ligger begravd på gården med hennes säng koppel mm.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s