För oss hundägare är det ofta en stor fasa. Att på sin promenad möta en lös hund som kommer rusande och skäller.
Man har ju ingen aning i den situationen. Är hunden aggressiv? Vill den ”bara” hälsa? Var i h-vete är ägaren till hunden? Varför klarar ägaren inte av att ropa in hunden?
Och ens egna hundar tycker inte heller så ofta om att få oväntat, bullrigt besök. Det blir lätt att det blir en spänd stämning som leder till slagsmål. Och slagsmål kan leda till allvarliga skador. Vilket kan leda till en hund som får panik varje gång den träffar främmande hundar i sitt fortsatta liv. Så det är kort sagt BRA om detta inte sker. Och det är BRA om man som hundägare kan se till att ens egna och den framrusande hunden inte får närkontakt.
Jag har en sorts reptilhjärna som slår in direkt sådant här händer. Dels för att jag blir så förbannad över att den här hundens ägare har noll koll. Dels för att jag vill skydda mina egna hundar. Jag blir som en lejonhona som vill skydda sina små. Så jag gör ett tydligt, högljutt och dominant motangrepp. Jag gör det tidigt, direkt jag ser att hunden kommer. Jag tar ett stort steg fram, stampar ordentligt i backen just då, kastar fram en eller båda mina händer till en tydlig stoppsignal samtidigt som jag ryter ”NEJ!!” från djupet av mitt hjärta. Direkt efter ryter jag saker som ”Du stannar DÄR!” eller ”GÅ HEM med dig!”. Hela tiden ser jag enormt morsk ut, står kaxigt med handen som en fortsatt stoppsignal. Mina hundar håller jag i ett kort koppel bakom mig för att dels signalera till dem att jag tar hand om det här, dels för att minska möjligheten att den attackerande hunden ska få ögonkontakt med dem. Så här kan det se ut. Dock har jag filmat utan mina hundar, för att inte jaga upp dem i onödan.
Vid det här laget har hundägaren förhoppningsvis kommit för att ta tag i situationen. För jag kan garantera att mitt första ”NEJ!!” hördes ungefär till nästa kommun. Under tiden fortsätter jag att agera på samma vis, med bestämda kommandon som ”Gå HEM med dig” och handen framför. Försöker den attackerande hunden röra sig runt mig i en cirkel så vänder jag mig bara runt så jag står rakt vänd mot den hunden hela tiden.
Det här gör att jag lyckas stoppa 9 av 10 hundar. Jag har inte fört någon exakt statistik men det är min samlade uppfattning. 9 av 10 hundar blir abrupt överraskade av motattacken. De häpnar över min beslutsamhet och att jag agerar så övertygat med både kroppsspråk och röst. Jag lyckas med det eftersom det sitter i min reptilhjärna. Jag lyckas med det eftersom jag blir så Gud förbannad när det händer. Och jag lyckas med det eftersom jag blir en riddare i rustning som vill skydda mina hundar.
Hoppas du också känner att du fått redskap och mod att göra likadant nästa gång det händer. Fast mest av allt hoppas jag förstås att det aldrig mer blir någon hundattack över huvudtaget.
/ Susanne
rackarungarnashundskola.com 
Bra text! Många behöver läsa och ta till sig detta.
Dock är inte att vara morsk och bestämd att vara dominant. Dominans finns bara mellan artfränder och hos hund endast i situationer med begränsade resurser. Inte i situationen du beskriver ovan.
Tack. Jag beskrev det mer ur en känslomässig vinkel – och använder ordet dominant för att visa och förklara att man ska våga höras och ta plats i den situationen. Men vill du passa på att bredda bilden om ordet så fine with me.
Jag har tyvärr en valp på 8 mån (kom till oss som 5 mån )som trots kraftansträngningar, inhängnad osv har lyckats krypa ur sitt halsband/sele och tagit sig ut, smitit när barnen har öppnat dörren och så klart spikrakt dit det finns annan hund eftersom hon älskar alla hundar. Det är inte för att jag som ägare har noll koll som hon har lyckats. Allt är just då roligare än att komma till matte, detta trots massor av inkallningsövningar som oftast funkar.
Jag har tråkigt nog stött på hundägare som absolut inte har någon som helst förståelse för att hunden är ung och är under träning, jag har fått skäll och känt mig helt värdelös som hundägare och det har sparkats mot min hund. Alla kan inte allt på en gång, alla är olika, men vi kämpar på både min hund och jag!
Otur kan alla ha någon gång. Eller att hunden har kommit på ett nytt sätt att smita som man blir varse och får fixa. Men har man bara grundinställningen att man faktiskt SKA ha koll på sin hund och därför ber om ursäkt när man hämtar den på ”fel plats” så ser jag ingen anledning att skälla. Men händer det gång på gång, med samma hund och ägare, och ägaren inte ens har vett att be om ursäkt så tycker jag att det är märkligt. Och då blir jag förbannad. De gånger fallet har varit just det motsatta – att det är min hund som rymt – så uppskattar jag verkligen hundägare som på ett tydligt sätt stoppar min hund. Jag vill inte att den ska belönas för sin rymning och hamna hos någon som gullpratar med den.
Är de verkligen rätt sätt att skrika så mot en hund som kommer mötandes? Tänker just om hunden inte bry sig om er. Ser inte den mötande hunden dig som ett hot som skriker/skäller på den? Min hund bry sig inte alls om varken människor eller andra hundar så länge de inte bry sig om honom. Skulle han möta dig i skogen på detta sätt skulle han garanterat att skälla och bli väldigt reserverad. Bara en fundering. Har alltid hört att man ska nonchalera en hund om den är lös, om den såklart inte skäller eller attackerar.
Hej Jonna. Står en hund stilla på en gård eller så, och bara betraktar oss, så gör jag inte så. Men går, springer den emot oss så gör jag så. Oavsett om den bara har ”goda” avsikter så ska hundarna inte hälsa. Det blir en sorts belöning för att de rymmer. Plus att det snabbt kan hetta till och ändras i inställningen när de väl möts. Jag vill inte riskera slagsmål, skador och tråkiga erfarenheter som sitter i länge.
Tack för ett bra inlägg, Susanne! Allt för ofta möter vi en stor och ”otrevlig” lösspringande hund under våra promenader vars ägare alltid befinner sig LÅNGT bort.. Jag blir förbannad varje gång jag ser dem och känner att det bara är en tidsfråga innan det händer något. Vi kan inte längre slappna av under våra promenader, framförallt inte nu då jag dessutom har en liten bebis med mig. Vad skulle du ha gjort i min situation?
Åh, sånt där blir jag rasande på. Jag skulle tydligt klargöra för ägaren att detta inte får hända igen. Händer det igen kommer jag att sparka hunden alternativt kontakta polisen. Säger jag alltså. Jag väljer något av det som verkar ”bita” bäst på just den här hundägaren. Kanske drar jag till med båda. Sedan sparkar jag såklart inte hundar hursomhelst. Men jag hotar med det. Skulle det vara fara för min hunds liv så sparkar jag inte utan griper in och särar på hundarna – efter bästa förmåga för stunden. Jag har samma problem med en sommarstugeägare. Han har alltid sin hund lös på gården, och noll koll. Den kommer utrusande med skall och full fart. Jag har fått stopp på denna hund flera gånger. I somras funderade jag hur jag skulle göra. Gå förbi och få problem med sommarstugeägarens hund, eller gå en annan väg? Jag har valt att gå en annan väg. Men jag har funderat på att erbjuda sommarstugeägaren typ 2000 kronor i ”investeringsstöd” för att bygga ett stabilt och tätt staket. Vad tror du, fattar han piken?