Längre spår på appellkursen

imageI söndags var det andra spårpasset i appellkursen. Deltagarna hade tränat bra hemma så nu kunde vi växla upp med lite längre spår.

Första gången blev spåret cirka 70–80 meter. Det är bra att det inte är FÖR kort. Nu hinner hunden komma förbi förvirrningsfasen och börja se ett samband – om jag följer de här fotstegen så hittar jag godbitar här och var. Och inte minst något trevligt i slutet.

I båda fallen är det en bra idé att göra så kallade apportpromenader – att göra korta koncentrerade övningar där man på olika sätt försöker höja värdet av dessa pinnar. För det är ju så – på tävling kommer du inte särskilt långt om du inte får med dig dessa pinnar ut från spåret. Och det är ju lättare om man tränar hunden till att hitta dem än att du som förare ska finna dem själv. Tro mig, jag har själv haft hundar som gärna överlåtit den sysslan till mig och det är kämpigt! =)

Här kan du se hur en sådan apportpromenad kan se ut. Staffen Theo tycker egentligen att pinnar och leksaker är rätt kul, men det är ändå bra att bygga upp värdet av dessa apporter så han lättare förstår att han ska uppmärksamma dem även medan han spårar. Han får se medan matte Julia lägger ut pinnarna, sedan hämtar hon honom och kör igång.

Om hunden verkligen tycker att apporter är skittråkigt kan du steg för steg klicka in ett intresse för apporterna. Tränar du inte med klicker kan du testa att upprepade gånger lägga en smarrig godisbit under varje apport på dessa apportpromenader. Du gör alltså precis som i filmen men lägger en godisbit under varje pinne. Då lär sig hunden att förknippa godis/belöning med dessa apporter, med tiden kommer den att tycka att lukten av enbart apportpinnen luktar godis och sniffa/krafsa/söka sin godis under pinnen. Det gör i sin tur att du hinner se att hunden hittat en apport. Med lite tur kan även hunden börja tycka att det blir rätt kul att ta apporten i munnen också, men huvudsaken är ju att den stökar en stund vid apporten på tävling så du hinner vara med. Det går även att träna in en särskild markering, som att hunden ska ligga eller sitta vid apporten. Nu testade vi godis under apporterna på en av hundarna med gott resultat så vi tränar vidare på det och ser hur långt vi kommer.

Nästa gång tränar vi appellklassens lydnad! Rapport kommer =)

/ Susanne

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s