Häromdagen var jag ute i hundgården hos våra siberian huskys. Då märkte jag att Flinga var ovanligt tjock. Och hade utvecklade spenar.

Skendräktig tänkte jag först. Men magen var rejält spänd. Och det gick att klämma ut vätska ur spenarna. Kunde hon vara med valpar? Hur i hela friden hade det gått till i så fall? Hade hon varit i ”smyglöpen” när hon fick agera sällskapsdam åt cavalieren Gizmo när jag skulle iväg bara med Hagel? Eller hade hon och hennes halvbror Vante fått umgås lite för intimt på rastningarna? Men det borde vi ju ha sett?

Ojoj, tankarna skenade iväg. Vad var vi för ena klantiga hundägare om vi inte ens kunde hålla koll på när hon var i höglöpen? Tänk om hon var med valpar? Flinga är ju ändå 10 år nu. Visserligen pigg och så, men ändå.

Så jag bokade tid hos veterinären. Jag ville ha besked innan jag satte igång med att banta henne och öka motionen.

Idag var vi dit och röntgade magen. Inga valpar! Bara en knubbig tik som vill drömma sig bort på äldre dar. Puh, så skönt.

/ Susanne